Genom historien har jakten på rent vatten varit en ständig drivkraft för människan. Från våra förfäder som vandrade till färska vattenhåll till dagens moderna vattenreningsverk – vi har länge insett att vatten kan vara extremt farligt. Idag filtrerar och desinficerar vi vårt dricksvatten för att avlägsna hotet från naturligt förekommande bakterier. Så även om kranvatten kan vara säkert kan drickning direkt från en bäck eller en damm innebära samma risker som förr i tiden.
Kolibakterier är bland de mest användbara bakterierna att testa för i våra dricksvattentillgångar, eftersom deras närvaro kan tyda på andra, farligare mikroorganismer. När fekala kolibakterier eller E. coli påträffas i vattenprover kan det indikera att vattentillgången är förorenad av mänskligt eller djuriskt avföringsmaterial. E. coli kan orsaka illamående, diarré, magkramper och andra symtom, och förknippas ofta med matförgiftning. Bakterien är särskilt farlig för äldre, små barn och personer med nedsatt immunförsvar.
En av de allvarligare bakterieinfektioner som närvaron av kolibakterier kan signalera är kolera. Sjukdomen orsakas av bakterien Vibrio cholerae och är en infektion i tunntarmen som kan leda till diarré och illamående, och som kan döda genom snabb uttorkning. Sedan striktare krav på vattenrening infördes världen över förekommer kolera främst i Afrika, Asien, Indien, Mexiko samt Syd- och Centralamerika. Infektionen är ytterst farlig och kan spridas snabbt inom en befolkning.
Legionellabakterier förekommer naturligt i vatten och trivs utmärkt i varmt vatten, exempelvis i kyltorn eller varma källor. Till skillnad från de flesta andra farliga bakterier i dricksvatten beror den inte på naturlig kontaminering av avföring. Risken med legionella uppstår i stället när bakterien blir luftburen och inandas, till exempel i duschen eller via en luftkonditioneringsenhet. Detta kan orsaka legionärssjuka, en form av lunginflammation.
Förorening av mänskligt och djuriskt avfall i dricksvatten kan också sprida farliga virus från infekterade djur. Det rör sig oftast om enterovirus från tarmarna, däribland alla tre typerna av poliovirus, echovirus och coxsackievirus. Många av dessa virus ger tarmsymtom, medan vissa kan orsaka betydligt allvarligare följder – polio kan exempelvis leda till förlamning och död. Vissa enterovirus som orsakar gastroenterit är mycket smittsamma, såsom norovirus, och sprids särskilt snabbt i slutna miljöer, till exempel ombord på kryssningsfartyg.
Både Giardia och Cryptosporidium är encelliga parasitiska protozoer som sprids via avföring från infekterade djur. De kan förorena vatten, livsmedel och jord. Symtom på en parasitinfektion inkluderar magbesvär, illamående, kramper och diarré, samt huvudvärk vid giardiainfektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online