Kreosot är ett samlingsnamn för en rad produkter med tjärliknande egenskaper. Olja utvunnen från kreosotbusken, stenkolstjära och tjära räknas alla som kreosot. Ämnet är mycket motståndskraftigt mot vatten och åldrande och används därför ofta för att förebygga rost och skydda trä mot röta. Kreosot appliceras vanligtvis på trästolpar, pelare och andra utomhuskonstruktioner.
Kreosot är en tung olja respektive tjära som effektivt skyddar trä mot röta. Ämnet verkar samtidigt som fungicid, insekticid och sporocid, vilket innebär att det bekämpar svampar, insekter och sporer. Kreosot gör dessutom träet vattentätt och kan användas både ovan jord och under jord, till exempel för att förebygga teritskador på stolpar.
Innan kreosot appliceras värms den vanligtvis upp så att den blir flytande. Behandlingen utförs med en kraftig pensel, varefter ytan får torka ordentligt. Som regel appliceras två lager för bästa skyddseffekt.
Det är viktigt att känna till att icke-kommersiell försäljning av kreosotprodukter har begränsats av EPA (amerikanska miljöskyddsmyndigheten). I praktiken används kreosot därför idag nästan uteslutande inom industrin, framför allt vid tryckimpregnering av järnvägssyllar och elledningsstolpar.
Kreosot får inte användas i byggnaders innemiljöer. Användningen är förbjuden i leksaker, på lekplatser och i parker samt vid tillverkning av trädgårdsmöbler. Ämnet bör inte heller användas för odlingskärl eller förpackningar som kan komma i kontakt med livsmedel eller foder avsett för människor eller djur. Inte heller förpackningar som ska innehålla material för vidare tillverkning av andra produkter får behandlas med kreosot.
Kreosot består av komplexa kemiska blandningar, och vissa beståndsdelar kan lösas ut i grundvattnet och orsaka föroreningar. De vattenolösliga delarna kan istället ansamlas i växter och djur – en effekt som kallas bioackumulering eller biomagnifiering. Detta gör att kreosot kan spridas i näringskedjan och på sikt påverka ekosystem.
Kontakt med kreosot kan vara skadligt för människor. Utöver hudirritation kan långvarig exponering öka risken för hudcancer. Vissa beståndsdelar avdunstar långsamt och utgör en inhalationsrisk, särskilt i slutna utrymmen som byggnader behandlade med kreosot. Ångorna kan skada hornhinnan och irritera luftvägarna. Vid långvarig exponering finns även risk för njur- och leverskador. Därför bör kreosot aldrig användas på trä som människor kommer i direkt kontakt med.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online