
Enligt Storbritanniens nationella hälsovårdsmyndighet (NHS) är MMR-vaccination en immunisering som ges i två doser och skyddar mot de vanliga barndomssjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinet utvecklades i USA av forskaren Dr. Maurice Hilleman vid läkemedelsföretaget Merck & Co.
Enligt New Jersey Association of Biomedical Research (NJABR) kom den första drivkraften bakom Dr. Hillemans forskning från att hans dotter Jeryl Lynn insjuknade i påssjuka år 1963. Under 1960-talet dog mellan 20 och 30 barn varje år i påssjukeinfektion, vilket fick Dr. Hilleman att påbörja sin forskning. Det första levande vaccin han utvecklade fick namnet Jeryl Lynn och godkändes för användning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA år 1967.
Efter sitt arbete med påssjukevaccinet skapade Dr. Hilleman ett antal levande vacciner, vilka bygger på att en försvagad version av ett virus förs in i barnets kropp så att immunsystemet kan bilda antikroppar mot infektionen. Enligt NJABR tog Hilleman år 1971 fram ett kombinerat MMR-vaccin som ges i en enda spruta och skyddar mot både mässling, påssjuka och röda hund.
Efter introduktionen av MMR-vaccinationen i USA började länder över hela världen använda det kombinerade vaccinet. Enligt NHS infördes MMR-vaccinationen i Storbritannien år 1988 efter ett mässlingsutbrott året innan, vilket ledde till att antalet fall av mässling, påssjuka och röda hund sjönk till historiskt låga nivåer.
NHS riktlinjer rekommenderar att barn vaccineras vid cirka 13 månaders ålder, följt av en påfyllnadsdos mellan 3 och 5 års ålder. Även Sverige införde MMR tidigt – redan år 1982 togs vaccinet in i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, med två doser för att säkerställa långvarigt skydd.
Enligt National Network for Immunization Information (NNII) fanns det ursprungligen planer på att kombinera MMR-vaccinet med vattkoppsvaccin (varicella), innan man beslutade att ge vaccinerna separat. År 1989 började flera medicinska organisationer i USA rekommendera att barn skulle få en andra dos av MMR-vaccinet. Bland dessa organisationer fanns Centers for Disease Control (CDC), American Academy of Family Physicians samt American Academy of Pediatrics.
Enligt NNII möttes introduktionen av MMR-vaccinet i Europa under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet av kontroverser kring en påstådd koppling mellan vaccinet och autism. Trots att ingen sådan koppling har kunnat bevisas i vetenskapliga studier rapporterar NNII att antalet vaccinationer i Europa minskade efter kontroversen, vilket ledde till nya utbrott av de smittsamma barndomssjukdomarna.
Idag betraktas MMR-vaccinet som ett av de mest effektiva verktygen för att förebygga allvarliga smittsamma sjukdomar hos barn, och höga vaccinations täckningsgrader anses avgörande för att upprätthålla så kallad flockimmunitet i befolkningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online