Enligt statistik som redovisades i en artikel i New York Times i mars 2010 kommer så mycket som 50–70 procent av sjukvårdskostnaderna från förebyggbara sjukdomar och åkommor. Genom att utbilda och stödja medarbetare i goda kost- och träningsvanor via hälsoprogram kan företag potentiellt eliminera en del av eller alla dessa kostnader. Samtidigt finns det både sociala och ekonomiska överväganden att ta hänsyn till när sådana program införs.
Enligt en studie som rapporterats av Centers for Disease Control noterade Capital Metropolitan Transportation Authority i Austin, Texas, en minskning av de totala sjukvårdskostnaderna med 4 procent efter att ha infört ett hälsoprogram. I början av programmet fortsatte premierna att stiga, men ökningstakten saktade ner. Kostnaderna började faktiskt minska mellan 2006 och 2007, tre år efter programmets lansering.
Studien drog slutsatsen att under perioden 2004–2007 sparades 2,43 dollar i sjukvårdskostnader och minskad frånvaro för varje dollar som investerades i hälsoprogrammet – en tydlig indikation på programmets långsiktiga lönsamhet.
Hälsoprogram främjar hälsosammare livsstilar bland medarbetarna, vilket i sin tur kan leda till högre produktivitet för arbetsgivaren. En studie från 2005, genomförd av Leeds Metropolitan University på 210 arbetstagare, visade att arbetares arbetskvalitet, mentala prestation och tidsplanering var bättre på dagar då de var fysiskt aktiva.
Studien visade dessutom att medarbetare som deltog i ett träningsprogram på arbetsplatsen uppgav att de hanterade sin tid bättre, fick mer arbete gjort och samarbetade bättre med sina kollegor.
Dessa fördelar kommer dock inte gratis. Wellness Council of America rekommenderar en budget på 100–150 dollar per anställd för ett effektivt hälsoprogram. Kostnaden ökar ytterligare om arbetsgivaren även erbjuder monetära incitament och personlig hälsovägledning.
I ekonomiskt tuffa tider, eller när ett företag underpresterar, väljer många chefer att skära ner på dessa program för att snabbt minska driftskostnaderna – trots att programmen ofta ger avkastning på längre sikt.
Många medarbetare upplever att hälsoprogram kan kännas alltför inkräktande på deras privata liv och på beslut rörande den egna kroppen. Ett uppmärksammat exempel är företaget Scotts Miracle Gro, som enligt USA Today tvingade anställda att sluta röka genom att avskeda de som gjorde det – även när rökningen skedde utanför arbetstid och på annan plats än arbetsplatsen. Företaget valde därefter att inte anställa rökare alls.
Många anser att sådana åtgärder är överdrivna, och att en arbetsgivare inte bör ha rätt att diktera vad de anställda konsumerar eller hur mycket de tränar på fritiden. Balansgången mellan företagets intressen och medarbetarnas personliga frihet är därför en central fråga vid utformningen av hälsoprogram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online