Global uppvärmning innebär en gradvis ökning av jordens medeltemperatur, som främst tillskrivs de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären. Fenomenet tog fart med den industriella revolutionen, då mekaniska och tekniska framsteg lade grunden för vårt långtgående beroende av fossila bränslen. Jordens klimat har visserligen genomgått liknande uppvärmningsperioder tidigare, till följd av naturliga orsaker som fortfarande förekommer. Den stora oron idag beror dock på att den globala uppvärmningen aldrig tidigare accelererat lika snabbt som under de senaste decennierna.
Den naturliga växthuseffekten spelar en avgörande roll för att hålla jorden varm. Atmosfären som omger planeten innehåller växthusgaser som släpper igenom kortvågig strålning från solen, vilket värmer jordytan. När en del av strålningen reflekteras tillbaka mot rymden fångar växthusgaserna upp en del av den och reflekterar den åter mot jorden, vilket håller planeten tempererad. Utan växthuseffekten skulle jorden vara för kall för att kunna upprätthålla mänskligt liv.
Förändringar orsakade av industrialiseringen – som användningen av fossila bränslen och avskogning – har dock ökat mängden växthusgaser i atmosfären. Resultatet blir en förstärkt naturlig uppvärmning, eftersom allt mer strålning fångas in i atmosfären. Den största faran med denna förstärkta globala uppvärmning är hur allvarliga konsekvenserna kan bli för alla framtida livsformer på planeten.
Förbränning av fossila bränslen, som kol och petroleumprodukter, driver motorerna i personbilar, kommersiella fordon och flygplan. De driver även maskiner och utrustning som producerar konsumentvaror, samt ger värme och luftkonditionering åt både hem och industri. När fordon bränner bensin tillsammans med syre bildas koldioxid (CO2). Kraftverk som eldas med kol, gas och olja producerar el, men släpper samtidigt ut koldioxid som biprodukt. När CO2 stiger upp i atmosfären innebär den ökande mängden växthusgaser att värme som normalt hade strålat ut i rymden i stället stannar kvar nära jordytan.
Nästan hälften av jordens skogar har kalhuggits för att användas i pappersprodukter, som bränsle, för jordbruk och som betesmarker. Träd spelar en central roll i klimatsystemet eftersom de absorberar koldioxid från luften och avger syre. Avskogning leder därför till en förstärkt växthuseffekt, eftersom färre träd finns kvar för att ta upp den koldioxid som människan kontinuerligt släpper ut.
De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, lustgas (dikväveoxid) och metan. Koldioxid är en av de största bidragsgivarna till global uppvärmning och ökar i atmosfären genom användning av fossila bränslen och avskogning. Metan, som binder betydligt mer värme än koldioxid per molekyl, räknas som den mest potenta av växthusgaserna. Att förstå dessa gasers olika egenskaper och källor är avgörande för att kunna bromsa den pågående uppvärmningen och skydda planetens klimat för kommande generationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online