Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är kroniska sjukdomar de vanligaste, dyrbaraste och mest förebyggbara hälsoproblemen i USA. Hjärt-kärlsjukdomar, som varje år kräver nästan en miljon amerikanska liv, är ett tydligt exempel på vilken förödande effekt förebyggbara sjukdomar kan ha. Mot bakgrund av detta hot mot folkhälsan uppmanas både arbetsgivare och skolor att agera – och wellnessprogram har blivit ett av de viktigaste verktygen i dagens kamp mot undvikbara hälsoproblem.
Den amerikanska myndigheten Office of Personnel Management (OPM) betonar att psykisk och fysisk hälsa är avgörande delar av en "frisk arbetsstyrka". Som svar på detta lanseras program som främjar förbättringar av den mentala och fysiska hälsan hos företag och skolor över hela landet – till exempel Michelle Obamas kampanj "Let's Move!" för skolor. Förbättrad prestanda bland både anställda och elever är ytterligare ett viktigt mål med dessa initiativ.
Hälsoinitiativ via arbetsplatsen och skolan gör det betydligt enklare att leva ett sundare liv. Clarian Health erbjuder exempelvis hälsovårdstjänster direkt på arbetsplatsen för sina anställda. Utbudet sträcker sig från rökavvänjningsprogram till workshoppen "Stress, kris och utbrändhet", som presenterar konkreta metoder för att förebygga utmattning i arbetet.
Eftersom program av det här slaget blir allt vanligare behöver anställda och studenter inte resa långt för att ta del av fördelarna med arbetsgivarsponsrade eller skolsponsrade hälsoinitiativ.
Gordon Shea och Adolf Haasen, medförfattare till boken "The Older Worker Advantage: Making the Most of Our Aging Workforce", menar att organisationer som vill utforma ett bra hälsoprogram för sina anställda eller studenter först måste kartlägga deltagarnas behov och intressen.
Med den informationen kan organisationen sedan skapa ett program som väger kostnaderna mot förväntade resultat och tillgängliga resurser – vilket ökar chansen att initiativet verkligen uppskattas och används.
När arbetsgivare erbjuder patientrådgivningsprogram, som dygnetrunt tillgängliga sjuksköterskor och terapisamtal per telefon, kan deltagarna få svar på hälsorelaterade frågor i realtid – via telefon eller nätet.
Genom att uppmuntra deltagarna till bättre vanor, till exempel att begränsa akutbesök som inte gäller akuta fall, bidrar patientrådgivningsprogram till att sänka vårdkostnaderna för alla inblandade. Varje sparad vårdkrona kan istället läggas på något mer värdefullt.
Då myndigheterna redan har tillgång till personliga e-postmeddelanden, telefonuppgifter med mera är integriteten redan hotad, och obligatoriska hälsoundersökningar kan leda till lågt deltagande i programmen.
Enligt CNN:s David S. Martin kräver Lincoln Industries i Nebraska att de anställda deltar i hälsokontroller som mäter värden som "vikt, kroppsfett och flexibilitet". Sådana obligatoriska tester skulle sannolikt inte tilltala arbetssökande som tvekar att lämna ut känsliga hälsodata till en arbetsgivare.
Om intresset för hälsoinitiativen är lågt blir avkastningen på investeringen – alltså hälsförbättringar som leder till bättre prestationer i skola och arbete – minimal, om den alls finns.
Även om marknadsföringsmaterial och incitament som gratis träningsprodukter kan väcka entusiasm fungerar hälsoprogram bara när de tilltänkta deltagarna faktiskt använder sig av erbjudandena. Frivilligt engagemang är helt enkelt avgörande för framgång.
Wellnessprogram kan ge stora vinster i form av ökad produktivitet, minskad sjukfrånvaro och lägre vårdkostnader – men bara om de utformas efter deltagarnas verkliga behov och bygger på frivillighet. Organisationer som respekterar sina anställdas integritet och aktivt involverar dem i utformningen har bäst förutsättningar att lyckas med sina hälsoinitiativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online