
I årtionden har myten att ultraviolett (UV) strålning enbart är skadlig för vår hälsa varit en starkt förankrad övertygelse världen över. Nya vetenskapliga studier har dock krävt en omprövning av detta synsätt. Fördelarna med UV-ljus spänner över ett brett spektrum av tillämpningar – inom hälsa, skönhet och sterilisering. Även om idén kan låta förvånande, finns det en betydande mängd klinisk forskning som stödjer påståendet att solens strålar faktiskt gör verklig nytta.
Begreppet UV-ljus härstammar från strålarnas placering i det färgspektrum som naturligt solljus ger upphov till. Tänk dig en regnbåge, eller hur du ser rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett genom ett prisma. Vid den röda delen återfinns de infraröda våglängderna, medan de ultravioletta strålarna finns vid den violetta änden. UV-strålar klassificeras vidare i tre typer: UV-A, UV-B och UV-C. I små mängder drar människan störst nytta av UV-A, viss nytta av UV-B och ingen alls av UV-C.
UV-ljus, särskilt UV-A, ger oss den eftertraktade solbrännan. Strålningen stimulerar dessutom produktionen av D-vitamin (D3) i huden – ett ämne som ger en hälsosam lyster och underlättar kroppens upptag av kalcium och andra mineraler från maten. UV-A-strålar tränger ner i atmosfären i stora mängder, eftersom ozonlagret saknar effektivt skydd mot just denna typ. De finns till och med på molniga dagar, så om du tror att en vinterdag utomhus inte kan ge dig lite extra färg har du helt fel.
UV-B har förmågan att bryta ner cellulära strukturer och med tiden mutera dem. Tack vare den egenskapen används UV-B på många sjukhus för att sterilisera instrument och medicinsk utrustning. Hos människor har UV-B dessutom visat sig hjälpa till att behandla vissa sjukdomar, som tuberkulos och psoriasis. Redan år 1903 tilldelades Niels Finsen Nobelpriset i medicin för att ha behandlat hudskador orsakade av tuberkulos med koncentrerat UV-ljus. I en nyligen genomförd studie förbättrades hela 80 procent av patienterna med psoriasis efter kontrollerad exponering för UV-ljus.
UV-ljus används som en aktiv komponent i verktyg för skadedjursbekämpning – ljuset lockar till sig insekter som sedan fastnar i fällan. Det används också för att verifiera äktheten hos viktiga dokument som pass, tack vare speciella markeringar som endast syns under UV-ljus. Dessutom används UV-strålning för att testa isoleringen hos elektriska apparater.
Inom fotolitografi spelar UV-ljus en central roll, liksom i många genetiska experiment där grönt fluorescerande protein (GFP) används – ett protein som kan absorbera UV-strålar och avge ljus vid olika våglängder. Slutligen används UV-teknik även inom spektrofotometri, det vill säga studiet av ett provs kemiska struktur med hjälp av ljus.
Trots alla fördelar är det viktigt att alltid ha farorna i åtanke. För mycket UV-A bränner huden, medan överdriven exponering för UV-B kan orsaka cellulära mutationer – vilket i värsta fall leder till cancer. Nyckeln ligger alltså i måttlighet och skydd när du vistas i solen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online