
Från plastfolie till skrivarpapper – de flesta av våra hushållsvaror innehåller syntetiska kemiska föreningar. Den mänskliga kroppen klarar av att hantera exponering för dessa ämnen i kontrollerade doser. Men när plastbehållare, däck, spånskivor och andra produkter hamnar i stora mängder på soptippar eller ute i naturen kan stora kvantiteter syntetiska kemikalier sippra ner i den omgivande jorden. Detta skapar markföroreningar som kan spridas vidare till grundvatten och livsmedelsgrödor.
Bekämpningsmedel, avlopp och gruvdrift är andra betydande källor till markföroreningar, vilka alla medför en rad allvarliga hälsorisker.
Bensener, som finns i bortkastad plast, skumplastbehållare för mat och skrivarpapper, kan orsaka tumörer i hjärnan, levern, magen och lungorna, samt leukemi. Bekämpningsmedel som lakar ner i jorden och påverkar grundvatten, frukt och grönsaker kan bidra till utvecklingen av bröstcancer. Syntetiska rengöringslösningsmedel innehåller dessutom kemikalier som har kopplats till lever-, lung- och njurcancer.
Däck, matbehållare och bekämpningsmedel som innehåller nitrosaminer har också kopplats till cancer, liksom plastfolie och förpackningsmaterial med vinylklorid – ett kemiskt ämne som misstänks ligga bakom vissa lever-, hjärn- och lungtumörer.
Ftalater i plastfolie har orsakat toxicitet hos foster hos laboratoriedjur, särskilt i lungorna. Dioxiner, som används i bekämpningsmedel och fram till nyligen även användes för att belägga grusvägar på landsbygden för att minska dammbildning, har gett upphov till genetiska mutationer och fosterskador hos labordjur.
Höga doser etanol, en alkohol som finns i vissa lim, kan orsaka fosterskador och utvecklingsförseningar. Polyklorerade bifenyler (PCB), som finns i flamskyddade mattor, kläder och soffor, kan skada DNA och leda till fosterdöd. Industriella lösningsmedel i färger och lim har dessutom kopplats till missbildningar i hjärna och skelett.
Blydamm från gamla dagbrott eller från sopor på soptippar kan orsaka utvecklingsstörning om det inandas i betydande mängder. Flera vanliga industriella kemikalier kan också skada hjärnan och de perifera nerverna, med symtom som beteendeförändringar, huvudvärk, illamående, minnesförlust, störningar i nervsignalerna, blindhet, darrningar och försämrad finmotorik.
Exponering för aceton, som finns i lim, och koldisulfid, som ingår i färger och lim, kan föregå neurologiska symtom – samma gäller metanol, en ingrediens i cement och tryckbläck.
Kadmium, ett tungmetall, finns i avfall från industriell verksamhet och aktiva gruvor. Omfattande exponering för kadmium kan leda till lever- och njurdysfunktion samt matsmältningsbesvär, inklusive diarré.
Skador på levern, njurarna och kroppens förmåga att producera matsmältningsenzymer kan uppstå vid exponering för höga halter av kloroform i lösningsmedel. Kraftig exponering för etanol kan dessutom leda till levercirros. I stora mängder kan styren – mer känt under varumärket Styrofoam – påverka produktionen av leverenzymer.
Ett stort antal markbaserade föroreningar kan utlösa immunreaktioner. Reaktioner som nässelutslag, hudutslag, astma, väsande andning och hosta har uppkommit efter exponering för syntetiska hartser i kopiatorpapper. Allergiska reaktioner har också spårats till höga halter av mjukgörande kemikalier i livsmedelsförpackningar, samt till formaldehyd – en ingrediens i skumisolering, spånskivor och tyger.
Föreningar i flamskyddade tyger och svampbekämpningsmedel kan undertrycka immunförsvaret. Hydrazin, som finns i herbicider, bekämpningsmedel, textilier och plaster, har dessutom kopplats till den autoimmuna sjukdomen lupus erythematosus.
Att minska markföroreningar kräver medveten konsumtion, korrekt återvinning och ansvarsfull hantering av kemiskt avfall. Genom att källsortera dina sopor, undvika onödiga plastprodukter och välja miljömärkta alternativ kan var och en bidra till att skydda både jorden och den allmänna hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online