Det finns ett samband mellan avgiftning från opiater och humörstörningar som bipolär sjukdom, men sambandet är inte nödvändigtvis ett orsakssamband. Behandling av opiatberoende, och den ofta smärtsamma avgiftningsperioden, kan vara särskilt utmanande när beroendet förekommer samtidigt med bipolär sjukdom.
Bipolär sjukdom, som ibland kallas manisk depression, är en långvarig psykisk störning som påverkar tankar och humör. Det finns flera olika typer av bipolär sjukdom, men gemensamt för dem alla är uttalade och oförutsägbara humörsvängningar. Personen upplever maniska episoder – överdrivt glada och energiska tillstånd – som varvas med slöa och känslomässigt avståndsfulla depressiva episoder. Vid obehandlad bipolär sjukdom kan suicidtankar uppstå. Tillståndet kan behandlas framgångsrikt med medicinering och terapi.
Opiater är psykoaktiva substanser som härstammar från opium, en naturlig biprodukt från vallmoväxten. De är narkotikaklassade ämnen som förekommer både som receptbelagda läkemedel, exempelvis morfin och petidin (Demerol), och som illegala droger som heroin. Opiater har smärtstillande effekter och är starkt beroendeframkallande. Med tiden utvecklar användaren tolerans, vilket innebär att allt högre doser krävs för att uppnå samma effekt. Hos vissa användare leder opiater till ett fysiskt beroende.
När en person utvecklat ett fysiskt beroende av en opiat upplever hen abstinensbesvär när bruket upphör eller minskar. Avgiftning kräver total avhållsamhet så att kroppen hinner bearbeta och göra sig av med ämnena. Processen kan ge en rad smärtsamma, influensaliknande besvär som illamående, kräkningar, sömnlöshet, muskelvärk, svettningar och rinnande näsa.
Opioatabstinens kan dessutom utlösa ångest, nedstämdhet och humörsvängningar – psykologiska symtom som liknar dem som kännetecknar bipolär sjukdom.
Enligt amerikanska National Institutes of Health är drogberoende vanligt förekommande bland personer med bipolär sjukdom, men orsakerna till detta är inte helt klarlagda. Forskning från 2004, utförd av New York State Psychiatric Institute och Columbia University College of Physicians and Surgeons, visar att depression är vanligt bland personer med opiatberoende. Forskningen kunde dock inte fastställa om depressionen orsakas av abstinensen eller om det rör sig om ett separat tillstånd.
National Institute on Drug Abuse (NIDA) konstaterar likaså att relationen mellan opiatberoende och depression är tvetydig. Det är oklart om opiaterna och abstinensen därifrån framkallar depressionen, eller om personer börjar använda opiater i ett försök att själva lindra en odiagnostiserad depression.
Det finns få belägg för att bipolär sjukdom skulle orsakas enbart av avgiftning från opiater. Den starkaste riskfaktorn är istället genetiken. Bipolär sjukdom drabbar oftast flera medlemmar i samma familj och debuterar vanligtvis i tidig vuxenålder. Även miljöfaktorer kan spela roll för vissa individer.
Forskning som publicerades i Journal of Affective Disorders år 2006 visar att det är avgörande att identifiera kopplingen mellan bipolär sjukdom och opiatberoende för att kunna erbjuda en effektiv beroendevård. Studier finansierade av NIDA har fastslagit att behandling av en samtidig humörstörning har positiv effekt på hela beroendebehandlingen.
Forskarna vid New York State Psychiatric Institute och Columbia University fann dessutom att patienter vars depression behandlades med imipramin uppvisade färre depressiva symtom och ett minskat sug efter droger. Detta understryker vikten av en integrerad vård där både beroendet och den psykiatriska diagnosen behandlas parallellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online