Användningen av röntgen inom sjukvården ger läkare och tandläkare viktig diagnostisk information. Samtidigt kan joniserande strålning vara farlig – vid omfattande exponering kan den orsaka cancer eller andra allvarliga hälsorisker. Det är därför helt naturligt att patienter undrar hur mycket strålning som är säkert. Genom att förstå bakgrunden och de typiska strålningsmängderna som används vid olika medicinska undersökningar går det att minska oron och fatta välgrundade beslut om säkerheten vid specifika tester.
Den första röntgenbilden togs av Wilhelm Röntgen i november 1895. Berättelserna går isär om huruvida bilden föreställde hans frus hand eller en nyckel som låg på fotografisk film bredvid en katodstrålerör. Om den första versionen stämmer inträffade det kort efter att Röntgen råkat upptäcka de osynliga strålarna. Han arbetade då med en katodstrålgenerator som engelsmannen Sir William Crookes konstruerat tidigare – numera kallad Crookes-röret. Stämmer den andra versionen upptäcktes strålningen och fotograferades den första bilden samtidigt. Oavsett vilken version som är korrekt blev upptäckten av de osynliga strålarna en lyckosam slump för medicinen. För sin upptäckt tilldelades Röntgen Nobelpriset i fysik.
Röntgen spelar en central roll inom vården, både för diagnos och behandling. Genom att läkare och tandläkare kan se kroppens inre struktur utan invasiva ingrepp går det att undersöka tumörer, brutna eller felställda ben samt begynnande tandproblem – och sedan planera en mer träffsäker behandling. Men vid sidan av de ofta livräddande egenskaperna finns också en ökad risk för cancer, som kan orsakas av röntgenexponering. Röntgen används idag även för att skanna bagage på flygplatser i syfte att förebygga terroristattacker.
Utvecklingen av röntgentekniken har lett till alltmer sofistikerade apparater med förbättrad diagnostisk kapacitet. Datortomografi, ofta förkortat CT, ersatte den fasta röntgenapparaten – där patienten placerades mellan röntgengeneratorn och en fotografisk platta – med en roterande enhet som kretsar runt kroppen. Resultatet blir en serie av många datorgenererade bilder. Medan en enkel röntgen visar skelettet tydligt men bara vaga konturer av organen, kan en CT-skanning belysa organens detaljerade anatomi.
Den stora potentialen att hjälpa patienter måste vägas mot en förståelse av risken för skador från röntgenstrålning, särskilt eftersom tekniken blivit så grundläggande inom medicinsk diagnostik. Vårdpersonal har kommit att förlita sig så mycket på röntgen att bilder ibland tas utan tillräcklig hänsyn till den kumulativa cellskada som upprepad exponering kan medföra. Dessutom kan kunskapen om faktiska dosmönster vara begränsad hos dem som utför undersökningarna.
Ett vanligt påstående från vårdpersonal – som de flesta hört åtminstone en gång – är att en enda röntgen inte ger någon större effekt än den kosmiska strålning man utsätts för under ett långdistansflyg.
Strålning mäts i olika enheter; en vanlig enhet är millirem (mrem) eller millisievert (mSv). En genomsnittlig flygpassagerare som tar tio flygresor per år utsätts för cirka tre mrem. En lungröntgen ger tio mrem till benmärgen. En serie tandröntgenbilder ger ungefär 9,4 mrem till benmärgen men flera tusen mrem till huden. Den ungefärliga dödliga dosen – alltså den strålningsmängd som orsakar dödsfall hos 50 procent av de exponerade – ligger på 450 000 mrem. (Källa: National Council on Radiation Protection and Measurements.)
Faran vid enstaka medicinska eller tandläkarundersökningar med röntgen tycks vara mindre än nyttan. Däremot har farhågor väckts kring effekterna på DNA vid ökad användning av CT-skanningar, som använder många gånger mer strålning än enkla engångsundersökningar. En enda CT-skanning av övre mag-tarmkanalen utsätter kroppen för en stråldos som motsvarar 150 lungröntgen. En komplett CT-skanning av buken motsvarar hela 500 lungröntgen. (Källa: Europeiska kommissionen, Radiation Protection Report 118, "Referral Guidelines for Imaging", 2000.) National Academy of Sciences konstaterade 2005 att cancerrisken från en enskild röntgenundersökning är mycket liten, men att upprepade exponeringar potentiellt kan öka risken. (Källor: Science Daily, 27 oktober 2005; Health Risks from Exposure to Low Levels of Ionizing Radiation, Board on Radiation Effects Research, National Academy of Sciences, National Academies Press, 2005.)
Kan röntgen döda en människa? Ja, vid extremt höga doser – men de strålningsmängder som används vid rutinmässig medicinsk bildtagning ligger långt under den dödliga nivån. Nyckeln är att undvika onödiga undersökningar, särskilt upprepade CT-skanningar, och alltid diskutera nytta och risk med sin läkare innan en undersökning görs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online