UV-lampor avsedda för vattenbehandling utsänder strålning som gör skadliga virus, bakterier och parasiter verkningslösa. UV-ljuset tränger bokstavligen igenom mikroorganismernas cellväggar och dödar eller inaktiverar dem. Samtidigt bidrar vattnets kemiska och mikrobiella egenskaper till metodens nackdelar och begränsningar. Suspenderade partiklar och lösliga ämnen minskar exempelvis den ultravioletta strålningens effektivitet.
UV-system fungerar endast när energidoserna är tillräckligt höga för att förstöra virus och bakterier. Kalcium har en kraftigt negativ inverkan på absorptionen av UV-strålning. Om organismen inte absorberar strålningen fullständigt räcker det inte att enbart skada dess genetiska material för att störa dess aktivitet. Mikroorganismens typ och avståndet till ljuskällan är ytterligare variabler som kräver kontinuerlig desinfektion. Därför ger användningen av två UV-enheter ett bättre skydd för metodens tillförlitlighet under de tillfällen då systemservice krävs.
Agriculture and Agri-Food Canada betonar vikten av att halten suspenderade partiklar hålls under 10 mg per liter. Vid högre halter kan de stora mängderna partiklar skärma mikroberna från den skadliga effekten av UV-strålningen. De sjukdomsframkallande mikroorganismerna passerar då fritt genom systemet – aktiva och farliga. De oorganiska ämnen och föroreningar som bildar lösta partiklar kan ge en liknande skärmningseffekt genom att hindra UV-ljusets penetration. Agriculture and Agri-Food Canada rekommenderar därför att halten totalt lösta fastämnen hålls under 800–1000 mg per liter.
Desinfektionsrester förhindrar kontaminering när vattnet lagras. Resterande desinfektionsmedel behövs också för att minska risken för återkontaminering under distributionen i ledningsnätet. Processen för UV-desinfektion producerar dock ingen sådan resteffekt.
National Drinking Water Clearinghouse uppmärksammar avsaknaden av standardiserade metoder för att certifiera utrustningens effektivitet före eller efter installation. Det finns heller inga standardiserade mekanismer för att mäta kalibreringen.
Eftersom UV-desinfektion inte lämnar några desinfektionsrester krävs inköp av sekundära desinfektionsmedel. Utbyte av UV-lampor årligen, eller när deras ljuseffekt sjunkit till 70 procent, innebär en ytterligare kostnad. UV-desinfektion kräver dessutom stora mängder elektrisk energi, vilket ytterligare ökar driftskostnaderna.
UV-desinfektionsprocessen är beroende av elektrisk energi. Vid ett strömavbrott måste UV-system antingen stoppa vattenflödet eller använda en alternativ desinfektionsmetod. Gravitationsbaserade system är särskilt sårbara, eftersom vattnet fortsätter att flöda även utan el och därmed kan passera obehandlat. System som drivs av elektriska pumpar är mindre sårbara, eftersom de automatiskt stängs av när strömmen bryts.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online