Auguste Comte (1798–1857) var en fransk filosof som är känd som sociologins grundare. Han betraktas allmänt som den första vetenskapsfilosofen – en disciplin som ägnar sig åt vetenskapens sociala dimension såväl som dess rent bevisbara aspekter inom områden som matematik, fysik, kemi och biologi. Comte är även grundaren av positivismen. Hans arbete växte fram ur djupgående studier av Aristoteles och en orubblig tro på den vetenskapliga metodens kraft. Comtes idéer kom att påverka senare tänkare, däribland Karl Marx och John Stuart Mill, samt utgjorde ett formativt bidrag till den socialantropologiska forskningen.
Positivismen kretsar kring frågorna: Vad är kunskap? Hur förvärvas kunskap? Hur vet vi vad vi vet? Comte ansåg att det genom den vetenskapliga metoden är möjligt att förstå de processer genom vilka både naturvärldens fysiska händelser och människors samspel med varandra äger rum. Även om utforskandet av kunskap och hur den förvärvas varit ett återkommande tema sedan grekernas tid, var Comte den förste som utvecklade det till ett eget studieområde: sociologin. Han menade att det var möjligt att tillämpa vetenskapliga principer på mänskliga övertygelser och interaktioner för att förutsäga beteenden.
Lagen om de tre stadierna säger att samhället i sin helhet utvecklas genom tre mentalt konstruerade stadier: det teologiska, det metafysiska och det positiva. Comte menade att dessa tre stadier även kan tillämpas på varje enskild gren av vetenskapen.
Detta stadium handlar om personifierade gudar. Det förklarar utvecklingen av religiösa principer och andliga övertygelser. Comte ansåg att det teologiska stadiet bestod av tre separata delar: animism, polyteism och monoteism.
Animism syns i många naturbaserade andliga praktiker, där vardagsföremål fylls med andlig eller religiös betydelse. Under detta stadium dyrkas exempelvis djurben, skinn eller fjädrar som heliga. Grottmålningar av lyckosamma jakter ansågs bringa jägaren tur. Det heliga var en del av vardagslivet. Inom animismen kan vissa föremål till och med anta gudalika egenskaper. De gamla nordborna bar exempelvis med sig ben som personifierade deras gud Oden när de vandrade.
Grekerna, romarna och egyptierna är goda exempel på polyteism, men många andra kulturer hade också stora pantheon av gudar. En polyteistisk kultur förklarar alla aspekter av livet och den naturliga världen genom att tilldela specifika egenskaper eller uppgifter till en viss gudinna eller gud. Om krigsguden till exempel avvisade ett offer trodde grekiska och romerska soldater att slagets utgång inte skulle bli till deras fördel. Gudarna förklarade varför solen gick upp och ner, varför årstiderna växlade och vad som hände efter döden.
Monoteistiska kulturer tillskriver allt en enda högsta gudom. Oavsett om denna gudom är Allah, Jahve eller den kristne Guden ansvarar en enda varelse för allt som händer. I monoteistiska kulturer väntar vissa troende på tecken som visar dem vad de ska göra härnäst eller hur de ska agera. För andra är den högsta gudomen en kraft som finns närvarande i varje ögonblick av livet.
Under Comtes tid förklarades fenomen utifrån en uppsättning upplevda filosofiska värden. Dessa värden tillämpades på olika vetenskapsgrenar liksom på samhällets utveckling som helhet. Den vetenskapliga metoden användes i specifika experiment inom alla vetenskapsgrenar, samt som ett sätt att förutsäga hur samhället skulle utvecklas. Med tiden blev det tydligt att tillämpningen av ren vetenskap på studiet av mänskligt beteende inte gav absoluta resultat, och flera av de frågor som utforskades inom metafysiken flyttades över till filosofins område. Den rena tillämpade vetenskapen och metafysiken skildes därmed åt.
Detta stadium syftar på en tid då vetenskapliga förklaringar av händelser baseras på observation, experiment och jämförelser. Positiva förklaringar bygger på den vetenskapliga metoden för sin giltighet. Comte menade att alla vetenskaper måste passera genom var och en av dessa tre utvecklingsstadier. Han föreslog vidare att områdena för mekanisk och fysisk kunskap – de enklaste vetenskaperna – utvecklades först och i grunden lade grunden för de mer komplexa vetenskaperna att bygga vidare på. Enligt Comtes tre lagar utvecklades vetenskaperna i denna ordning: matematik, astronomi, fysik, kemi, biologi, psykologi och sociologi. Comte ansåg att vetenskapen om mänskliga kulturer och relationer var den mest komplexa av alla vetenskaper, och att man genom studiet av sociologin kunde åtgärda och bota allt som var fel i samhället.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online