En klinisk modell är ett teoretiskt ramverk som används för att analysera och lösa upplevda problem. Inom socialt arbete finns flera olika kliniska modeller: den medicinska modellen, som söker fysiologiska orsaker och lösningar till problem; den psykologiska modellen, som fokuserar på att korrigera felaktiga tankemönster; samt den beteendebaserade modellen, som syftar till att direkt förändra självdestruktiva eller antisociala beteenden.
En socionom kan föredra en viss modell framför en annan, eller välja ett helhetsperspektiv där flera kliniska modeller kombineras. Nedan följer en genomgång av de vanligaste modellerna.
För en klient med alkoholberoende kan en socionom som arbetar utifrån den medicinska modellen rekommendera läkemedel som lindrar abstinensbesvär, kosttillskott som förbättrar den allmänna hälsan och näringsstatusen, samt sömnmedel och/eller ångestdämpande preparat som hjälper klienten att förbli nykter. Fokus ligger här på kroppens fysiologiska reaktioner och hur dessa kan hanteras medicinskt.
Samma klient som behandlas inom ramen för den psykologiska modellen kan istället hänvisas till samtalsterapi för att utforska de underliggande orsakerna till alkoholberoendet. Behandlingen omfattar intervjuer, bedömningar samt individuella samtal och gruppterapi. Terapeuten försöker identifiera ursprunget till självdestruktiva beteendemönster och hjälpa klienten att utveckla nya tankesätt.
Socionomer som föredrar beteendemodellen fokuserar i första hand på att eliminera problembeteendet genom positiv förstärkning av nykterhet och negativ förstärkning av alkoholkonsumtion. Beteendevetare betraktar problemet som ett beteende som behöver förändras och lägger mindre tonvikt vid underliggande psykologiska frågor. Positiv förstärkning kan exempelvis bestå av att uppmärksamma nykterhetsmilstenar med beröm, diplom eller firanden. Negativ förstärkning innebär utebliven uppmärksamhet samt, mer subtilt, att lyfta fram andra som når sina mål.
En anhängare av familjesystemsmodellen fördjupar sig i klientens familjerelationer, både i barndomens familj och i de vuxna relationerna. Enligt denna modell blir klienten frisk om dysfunktioner och negativa beteendemönster i familjerelationerna korrigeras, eftersom individens problem ses som en del av ett större system.
Anonyma Alkoholister (AA) och andra tolvstegsprogram kan uppmuntra klienten att undersöka sitt andliga tillstånd och sin relation till en högre makt. Utöver denna personliga andliga relation uppmuntras klienten att reparera sina mänskliga relationer genom att be om förlåtelse och göra gottgörelser till personer som han eller hon har skadat.
Den holistiska behandlingsmodellen hämtar element från alla övriga modeller och strävar efter att integrera dem genom att anpassa behandlingsplanen efter den enskilda klientens behov. Efter en bedömning av olika aspekter av klientens liv kan en holistisk behandling omfatta medicinering, samtalsterapi, beteendeavtal och familjeengagemang. Målet är att behandla hela människan – fysiskt, känslomässigt, andligt och socialt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online