Det tog mänskligheten tusentals år att nå en befolkning på en miljard människor, men under de senaste 200 åren har befolkningen exploderat. Enligt Förenta nationerna låg världens befolkning nära sju miljarder år 2011 och beräknas nå 10,1 miljarder inom de kommande 90 åren. Befolkningstillväxten beror på flera olika faktorer, men många av dem kan sammanfattas i att dödligheten har sjunkit samtidigt som födelsetalen har ökat.
Befolkningen växer när en genomsnittlig kvinna får cirka 2,1 barn under sin livstid. Om fertilitetstalen ligger under den nivån i mer än en generation kommer landets befolkning att plana ut eller minska. FN mäter även fertiliteten genom antalet kvinnor som får en dotter som överlever till den reproduktiva åldern. De länder med högst fertilitet finns främst i Afrika, men några ligger också i Asien, Oceanien och Centralamerika. Bolivia i Sydamerika finns också med på listan. Lägre fertilitetstal hittar man i Europa, Asien samt länder i västra halvklotet som Kanada, Brasilien och Chile. Fertilitetstalen kan i kombination med andra faktorer leda till att befolkningen växer ännu snabbare.
En avgörande faktor är att människor helt enkelt lever längre. Åren 2005–2010 var den förväntade livslängden 68 år globalt. FN beräknar att siffran kommer att stiga till 81 år fram till år 2100. Orsakerna till den längre livslängden är många, men i grunden beror det på att dödligheten har sjunkit snabbare än vad födelsetalen har ökat.
Under de senaste 200 åren har framsteg inom antibiotika, vacciner och folkhälsoarbete hjälpt till att sänka dödligheten i vanliga sjukdomar som influensa, smittkoppor och polio. Forskare har också gjort genombrott när det gäller tidigare obotliga sjukdomar, som hiv, vilket har förbättrat överlevnadschanserna avsevärt.
I takt med att världens befolkning har vuxit har framstegen inom jordbruket förbättrat livsmedelsproduktionen för att möta efterfrågan. Dessa framsteg omfattar nya typer av frön, bättre teknik för jordbruksmaskiner samt nya typer av gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Under 1800-talet blev forskarna alltmer medvetna om att förhållandena i ett samhälle kan påverka en enskild persons hälsa. Förorenade allmänna vattenförsörjningar ökade exempelvis utbrott och spridning av sjukdomar som kolera. Bättre avloppshantering har i sin tur förbättrat kvaliteten på dricksvattnet.
Alla länder har dock inte dragit nytta av dessa framsteg. I delar av Afrika har aids-epidemin lett till en kortare förväntad livslängd. I delar av Asien och Latinamerika är rening av avloppsvatten inte lika utbredd, vilket har bidragit till fler sjukdomar. Men även i dessa regioner förväntas livslängden öka under det kommande århundradet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online