Polissirener är en nödvändighet när poliser kallas ut till brottsplatser. Utöver att skapa fri väg genom trafiken för ett snabbare ingripande fungerar sirenen också som en signal till både gärningsperson och offer om att polisen är på väg. Men sirener har även andra, mindre uppenbara effekter – allt från samhällspåverkan till allvarliga hälsorisker.
En genomsnittlig person har cirka 30 000 hårceller som omvandlar ljudvågor till nervimpulser. Höga ljud förstör dessa celler, vilket direkt påverkar hörseln. Långvarig eller plötslig exponering nära en typisk polissiren, som når upp till 123 decibel, kan skada hörseln och i värsta fall leda till bestående hörselnedsättning.
Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterade redan 2008 att plötsligt buller från polissirener inte bara bidrar till bullerföroreningar, utan även påverkar människors hälsa. Ljudet höjer pulsen och blodtrycket, vilket på sikt kan utgöra ett allvarligt hälsoproblem.
Det konstanta ljudet av polissirener kan påverka ett helt bostadsområde negativt. Frekventa sirenljud bidrar till en bild av området som ett "högbrottsområde" eller en plats där invånarna löper "ökad fara", vilket kan påverka både trygghetskänslan och områdets anseende.
Olyckor, ibland med dödlig utgång, inträffar när polisbilar kör i hög fart mot brottsplatsen med tjutande sirener. När en förare hör sirenen är den första instinkten ofta att svänga åt sidan. Men det händer att förare hörs sirenen utan att se polisbilen – och när de försöker lokalisera var den befinner sig tappar de fokus på vägen, vilket skapar farliga situationer.
Polissirener som tjuter genom natten, särskilt i storstäder med hög brottslighet, stör sömnen och orsakar stress samt ångest hos boende. Därför måste poliser i många städer, exempelvis Los Angeles, följa strikta riktlinjer för när och hur de får använda sina sirener under utryckningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online