Organisationer som American Red Cross utbildar allmänheten i livräddande färdigheter som hjärt-lungräddning (HLR), så att fler kan agera snabbt vid oväntade nödsituationer. Även i Sverige erbjuder exempelvis Svenska Röda Korset och andra aktörer HLR-utbildning. HLR kan avsevärt öka en persons chans att överleva hjärtstillestånd, men metoden är inte helt fri från risker. Felaktigt utförd HLR – särskilt om den som ingriper aldrig gått en certifierad kurs eller inte fått ordentlig undervisning – kan orsaka skador. Här är de vanligaste nackdelarna och riskerna att känna till.
Vid bröstkompressioner placeras båda händerna staplade ovanpå varandra mitt på offrets bröstben. Kompressionerna ska göras med betydande kraft och i rätt takt, normalt 100–120 per minut enligt gällande riktlinjer. Med rätt teknik och tryck är det i praktiken ganska vanligt att ett eller flera revben bryts, särskilt hos äldre personer med skörare skelett. Även om detta låter allvarligt väger det ofta mindre än alternativet – att ingen alls ingriper vid ett hjärtstillestånd.
När en räddare påbörjar HLR kan det hända att inblåsningarna inte verkar gå in. En möjlig förklaring är att offret kvävdes på ett främmande föremål, till exempel en hård karamell, innan medvetandet förlorades. Vid blockering i luftvägarna är bröstkompressioner en del av lösningen, och behandlingen ska fortsätta tills föremålet lossnar, syns och kan tas bort, så att inblåsningarna får bröstet att höja sig.
Om räddaren inte noggrant kontrollerar bröstets rörelser vid varje inblåsning kan hen missa att luftvägen är blockerad. Fortsätter räddaren att blåsa och komprimera utan att upptäcka föremålet finns risk att luftvägarna skadas när föremålet trycks fram och tillbaka i svalget och matstrupen.
Under HLR är det vanligt att blod, kräkningar och saliv kommer från offrets mun. Räddaren kan hamna i en situation utan skyddshandskar eller ansiktsmask, eller där skyddsutrustningen blir nedsmutsad av offrets kroppsvätskor. Inga kända fall av smittspridning under HLR har rapporterats, men försiktighet är ändå klokt när man hjälper en fullständig främling med okänd sjukdomshistoria. Att använda munskydd eller ansiktsmask med ventil, om sådan finns tillgänglig, minskar risken ytterligare.
HLR är fysiskt krävande, och den som utför kompressioner blir ofta trött redan efter några minuter. Kvaliteten på kompressionerna sjunker snabbt med tröttheten. Räddaren kan därför bli utmattad innan ambulanspersonal hunnit fram och tar över. För att HLR ska vara effektivt måste det påbörjas omedelbart och fortgå tills en automatisk extern defibrillator (AED) är redo att användas eller till dess professionell hjälp anländer. Att låta flera personer turas om och avlösa varandra ökar chansen att kompressionerna behåller hög kvalitet under hela insatsen.
Trots dessa risker är budskapet tydligt: fördelarna med HLR överväger nästan alltid nackdelarna. Ett obehandlat hjärtstillestånd är dödligt, och även icke perfekt utförd HLR ger offret en betydligt bättre överlevnadschans än att inte göra något alls. Genom att gå en certifierad HLR-kurs och regelbundet fräscha upp sina kunskaper minimerar man riskerna och ökar säkerheten – både för offret och för en själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online