Blåsgas är ett frekvent, underuppskattat besvär vid KOL. Det uppstår från mekaniska, dietetiska och läkemedelsfaktorer – och förvärrar andfådd via diafragmatisk splintning.
Varför KOL orsakar blåsgas
- Dynamisk hyperinflation/luftfångande: Plattat diafragma pressar bukorganer nedåt/utåt; ökar intraabdominiellt tryck.
- Ökad andningsarbete: Accessoriska musklers rekrytering förändrar thoracoabdominiell koordination; främjar aerofagi.
- Slemöverproduktion: Nedsvalt slem → magdistension, gas.
- Förstoppning: Nedsatt rörlighet, antikolinergika, opioider, dehydrering, lågt fiber.
- Läkemedelseffekter: LAMA/LABA (muntorrhet → aerofagi), ICS (oralt candida → sväljsvårigheter), orala steroid (vätskeretention, fettomfördelning), teofyllin (GI-stimulering).
- Komorbiditeter: GERD (mycket vanligt vid KOL), gastropares (diabetes), SIBO.
Hanteringsstrategier
- Andningsträning: Skurkade läppar, diafragmatisk andning minskar hyperinflation/aerofagi.
- Diet: Små, frekventa måltider; lågt FODMAP vid IBS-överlapp; adekvat fiber (25–30g) + vätska; begränsa gasbildare (korsblomsväxter, bönor, kolsyra, sockeralkoholer).
- Tarmregim: Schemalagd toalettbesök; osmotiska laxativa (PEG) vid förstoppning; undvik stimulerande långsiktigt.
- GERD-kontroll: Huvudhöjning; undvik sena måltider; PPI/H₂-blockerare vid behov.
- Läkemedelsgenomgång: Spacer för inhalatorer; skölj efter ICS; bedöm antikolinergt börda; överväg LABA/LAMA kombinationsinhalator för att minska antalet sprutor.
- Fysisk aktivitet: Promenad, yoga stimulerar motilitet; lungrehab förbättrar andningseffektivitet.
När utredning krävs
Bestående/svår blåsgas, viktminskning, blod i avföring, anemi, eller nydebut >50 år → GI-utredning (endoskopi, bilddiagnostik, andningstest).
