För att skydda dig och din familj vid en nödsituation bör du alltid planera i förväg. Enligt den amerikanska myndigheten FEMA (Federal Emergency Management Agency) kan det dröja upp till tre dagar eller längre innan räddningstjänsten når fram till dig om en katastrof inträffar. Med risk för strömavbrott, avsaknad av mat och vatten samt utebliven telefonitjänst behöver din katastrofplan täcka praktiskt taget alla eventualiteter.
Sammankalla familjen för att gemensamt diskutera hur er katastrofplan ska se ut. För att understryka planens betydelse, förklara farorna med extrema väderförhållanden, jordbävningar och orkaner. Betona att planen bara fungerar effektivt om alla vet vad de ska göra och ni samarbetar som ett team.
Sätt upp telefonnumren till räddningstjänsten bredvid telefonen och kontrollera att alla i familjen, inklusive barnen, vet hur de ska användas. Det innebär även att klargöra vilken räddningstjänst som är mest lämplig i varje tänkbar situation.
Utse två samlingsplatser för familjen. Den första bör ligga nära hemmet, exempelvis vid en brand. Den andra samlingsplatsen bör ligga utanför det omedelbara området, ifall ni måste lämna bostadsområdet. Se till att varje familjemedlem vet exakt vilken samlingsplats som gäller vid olika typer av nödlägen. Gör en liten karta över platserna och sätt upp den på kylskåpet som daglig påminnelse.
Skapa en katastrofsats – en samling nödvändiga saker som gör att ni kan ta hand om er själva i minst 72 timmar efter en katastrof. Lådan bör innehålla filtar, hållbar mat, vatten, första hjälpen-kit, ficklampa med reservbatterier, kläder och matlagningstillbehör. Glöm inte specialartiklar som barnmat, husdjursartiklar och receptbelagd medicin. Mobiltelefon och kontanter behövs också om ni behöver kontakta hjälp. Se dessutom till att alla viktiga dokument finns med i lådan, inklusive relevanta försäkringshandlingar.
Hitta lämpliga flyktvägar från varje rum i hemmet. Idealt sett bör varje rum ha minst två utgångar. Utse därefter vissa rum eller ytor i hemmet som säkra platser. Vid en orkan kan exempelvis taket skadas först – i så fall är en källare eller ett rum på bottenvåningen en lämplig säker plats. Se till att hela familjen vet var flyktvägarna finns och vilka områden som är säkra vid olika slags nödlägen.
Ni kanske inte alla befinner er tillsammans när katastrofen inträffar. En kommunikationsplan gör det möjligt att använda en person som central kontaktpunkt, så att övriga familjemedlemmar får veta att du är i säkerhet. Välj en kontakt som bor utanför ert närområde och se till att alla har numret tillgängligt. Alla ska också veta i vilka situationer kontaktpersonen ska ringas. Spara kontakten i mobiltelefonen under namnet "ICE" (In Case of Emergency) – räddningspersonal kontrollerar ofta telefoner efter just denna typ av listning.
Montera rökdetektorer på varje våning i hemmet, gärna nära sovrummen, och testa dem månadsvis. Byt batterier en gång per år. Skaffa dessutom lämpliga brandsläckare till hemmet och se till att hela familjen vet hur, när och var de ska användas.
Kom ihåg att en katastrofplan är levande – gå igenom den regelbundet, uppdatera krislådan när livsmedel och läkemedel närmar sig utgångsdatum och träna gärna tillsammans med familjen så att alla agerar automatiskt när det verkligen behövs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online