National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA), den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten, har tagit fram en guide med nödutsändningsprotokoll för blivande larmoperatörer. Protokollen är utformade för att hjälpa medicinska nödutskickare – så kallade EMD:s (Emergency Medical Dispatchers) – att förstå och hantera akuta medicinska situationer via telefon samt ge anroparen tydliga instruktioner i väntan på ambulans.
Enligt EMD-protokollet klassas sju tillstånd som tids- eller livskritiska händelser. Det innebär att åtgärder måste vidtas omedelbart för att skydda den skadade personen och andra personer i närheten.
Kolmonoxid (CO) är en färglös och luktfri gas och den vanligaste orsaken vid samtal om gasinandning. Om möjligt bör larmoperatören ta reda på patientens medvetandegrad och källan till läckan. Vanliga symtom är huvudvärk och illamående. Andra gasläckor kan orsaka andningssvårigheter, brännande känsla i ögonen och på huden samt kräkningar. Anroparen bör uppmanas att flytta offret utomhus, bort från källan, och hålla luftvägarna fria. Låt offret ligga stilla och plant, utan kudde. Håll patienten lugn, varm och bekväm men ge ingen mat eller dryck. Ring tillbaka om offrets tillstånd förändras.
Hjärtstillestånd inträffar när hjärtat slutar pumpa blod. Varje medvetslös person som inte längre andas ska antas ha drabbats av hjärtstillestånd. Andra tecken är agonala andningar: enstaka ineffektiva andetag som förekommer efter hjärtstilleståndet. Nyckelord att lyssna efter är "tungt", "flämtande" och "snarkande". Anroparen ska först kontrollera om luftvägarna är blockerade och om pulsen är upptagbar, därefter inleda hjärt-lungräddning (HLR). Tidigt och korrekt utförd HLR kan öka överlevnadschanserna avsevärt. Rör det sig om ett litet barn kan det vara svårt att känna puls – fokusera då först på mun-till-mun-andning.
Vid kvävning finns det sällan tid för räddningstjänsten att hinna fram. Larmoperatören ska därför guida anroparen genom akuta åtgärder. En helt blockerad luftväg signaleras av oförmåga att andas, tala eller hosta, samt medvetslöshet efter en till två minuter. Offret ska inte få huvudet uppstött med kudde, och om personen alls kan hosta ska dessa åtgärder inte utföras. Anroparen ska utföra buktryck (Heimlich-manöver) genom att ställa sig bakom offret och med en knuten hand strax under revbenen trycka snabbt och kraftigt inåt och uppåt. För spädbarn inleds behandlingen med fem slag mellan skulderbladen, följt av tryck mot bröstet med platt hand. Stötta barnets huvud och vinkla det nedåt. Efter att blockeringen avlägsnats eller hjälpen anlänt bör offret undersökas för att säkerställa att inget främmande föremål tagit sig ner i lungorna.
Om patienten befinner sig i vattnet och andas ska anroparen stötta patienten där genom att hålla luftvägarna fria tills hjälpen kommer. Är patienten medvetslös ska anroparen omedelbart kontrollera tecken på hjärtstillestånd och vid behov inleda HLR. Observera risken för ryggmärgsskada, som kan indikeras av domningar och orörlighet i armar och ben – flytta i så fall inte offret. Vanliga symtom är hosta, förändrad hudfärg, kräkningar och medvetslöshet. Håll patienten varm, gärna genom byte av kläder om möjligt, och ring tillbaka om tillståndet förändras.
Efter en elolycka är den främsta prioriteringen att samla information om platsens säkerhet och skydda åskådare och räddare genom att instruera dem att undvika strömkällan och eventuellt elektrifierat vatten. Offret riskerar bland annat fall från höjd, hjärtstillestånd och inre brännskador, vilket gör att både försiktighetsåtgärder för ryggmärgsskador och HLR bör övervägas direkt. Håll luftvägarna fria och låt patienten ligga plant och bekvämt. Larma polis och räddningstjänst så snart som möjligt.
Komplikationer under första och andra trimestern bör hanteras symtomatiskt, oftast genom att hålla kvinnan lugn, bekväm och varm. Ge ingen mat eller dryck. En annan möjlighet är ett förestående förlossningsläge, vilket inträffar när en kvinna i tredje trimestern har värkar med mindre än fem minuters mellanrum, eller mindre än två minuter för en förstagångsföderska. Har kvinnan lust att pressa eller syns en del av barnet rör det sig definitivt om ett förestående förlossningsläge. I denna situation ska kvinnan uppmanas att inte sluta eller korsa benen i försök att skjuta upp förlossningen. Hon kan dock ta djupa andetag för att motverka presslusten. Hon bör placeras halvsittande med hjälp av kuddar, helst i en säng, utan kläder från midjan och nedåt. Notera eventuella mediciner som kvinnan använder inför läkarens ankomst.
Enstaka svimningsepisoder betraktas generellt inte som lika allvarliga som upprepade episoder eller långvarig medvetslöshet. Fråga om patienten har diabetes eller lider av epileptiska anfall. Andra möjliga orsaker är stroke, hjärtstillestånd, överdos, förgiftning, berusning, huvudskada, syrebrist, chock eller rytmrubbningar i hjärtat. För små barn kan orsaken vara plötslig chock eller andhållning i ilska. Den främsta prioriteringen är att hålla luftvägarna öppna. Offret bör läggas på rygg, eller på sidan om kräkningar uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online