Plasmadonation: risker, fördelar och vad du bör veta

Plasma är den gulaktiga vätskedelen av blodet och utgör cirka 55 procent av den totala blodvolymen. Plasmadonation är en viktig del av sjukvården, men många undrar om det är säkert – både för donatorn och för mottagaren. Här går vi igenom hur donationen fungerar, vilka risker som finns och vad du som donator bör tänka på.

Hur går en plasmadonation till?

En plasmadonation utförs oftast genom så kallad aferes. Då tas helblod ut från kroppen, plasman separeras i en maskin, och de röda blodkropparna samt övriga blodkomponenter återförs till donatorn via en separat nål. Eftersom plasma återskapas mycket snabbare än röda blodkroppar kan plasma doneras med bara två till tre dagars mellanrum.

Vem hjälps av plasmadonation?

Varför skulle en infusion av blod utan röda blodkroppar kunna hjälpa en patient? Svaret ligger i plasmas unika egenskaper:

• Blödarsjuka: Personer med blödarsjuka saknar förmågan att koagulera blod. Plasman innehåller just de ämnen som behövs för att blodet ska levra sig.
• Akuta situationer: Vid kraftiga blödningar ger plasma patienten ökad koagulationsförmåga och återställer samtidigt blodvolymen – utan den betydande risk för felaktig blodtypsmatchning som finns vid transfusion av helblod.

Betalning till donatorer

Vissa donationscenter betalar sina plasmadonatorer. I USA kan donatorer räkna med att få mellan 20 och 35 dollar per donation. Eftersom plasma regenereras snabbt är frekventa donationer möjliga, vilket gör det möjligt att tjäna en regelbunden extra inkomst.

Det finns dock ett stigma kopplat till betald plasmadonation. Många av dem som donerar regelbundet har svag ekonomi, vilket hos somliga väcker bilden av oscreenat plasma från utsatta grupper – även om verkligheten ser helt annan ut tack vare strikta kontroller.

Risker för mottagaren

Donatorer genomgår noggranna hälsokontroller innan donation, inklusive blodprov. Detta skyddar mottagarna effektivt mot blodburna sjukdomar.

När det gäller risken för blodtypsfelmatchning innehåller plasma visserligen antikroppar som kan orsaka klumpbildning vid kontakt med inkompatibla blodtyper. I de flesta fall späds dock transfunderat plasma snabbt ut i mottagarens cirkulation, vilket minimerar risken. Plasma kan därför oftast användas säkert utan fullständig typning.

Fördelar för donatorns hälsa

Screeningsprocessen skyddar inte bara mottagaren – den kan också gynna donatorn. Genom blodprovet kan okända blodsjukdomar upptäckas, och hälsoenkäten före donationen kan hjälpa en donator att identifiera en sjukdom vars orsak denne inte känt till. Många får på så sätt tidig hjälp de annars aldrig hade sökt.

Risker för donatorn

Kritiker har anklagat vinstdrivande center för att utnyttja fattiga människor. Det har också hävdats att vinstintresset leder till att center anställer undermålig personal, vilket kan skada donatorn genom felaktig nålläggning.

En oerfaren eller bristfälligt utbildad phlebotomist (person som tar blodprover) kan exempelvis:

• Föra nålen rakt igenom venen och ut på andra sidan.
• Spruta in blod i vävnaden under tryck istället för i venen.
• Skada nerver eller orsaka andra komplikationer.

I praktiken är dock tillfällig ömhet vid stickstället det klart vanligaste besväret – allvarliga skador är sällsynta.

Så skyddar du dig som donator

Även utbildade sjuksköterskor och läkare, som tar blodprover dagligen, kan ha svårt att hitta vissa personers vener. Som donator har du därför goda skäl att undvika outbildad personal.

Om du känner dig osäker kan du välja att donera plasma på ett sjukhus eller hos en ideell organisation istället för hos ett vinstdrivande center. Det ger ofta bättre trygghet, erfaren personal och tydliga rutiner för uppföljning.