Denzin och Lincoln beskriver kvalitativ forskning som "studiet av företeelser i deras naturliga miljö, med målet att förstå eller tolka fenomen utifrån de betydelser som människorna själva ger dem". Kvantitativa metoder fokuserar däremot på insamling och analys av numeriska data.
Hälsoforskare tillämpar i allt större utsträckning kvalitativa metoder på teman som spänner över allt från familjeplanering och tropiska sjukdomar till palliativ vård och apotekares arbetstillfredsställelse. Dessa metoder används särskilt inom folkhälsoarbete och internationellt utvecklingsarbete.
Bland de många skäl till att hälsoforskare väljer kvalitativa metoder nämner Padgett några av de vanligaste: att utforska ett ämne där kunskapen är begränsad, att närma sig ett ämne med emotionellt djup och känslighet, att fånga den "levda erfarenheten" ur perspektivet hos dem som faktiskt lever den, samt att utvärdera program – särskilt genom att identifiera hinder vid implementeringen och bedöma effektivitet.
Ibland består observation helt enkelt av att notera människors beteenden när de går igenom sitt vardagsliv i sin naturliga miljö (det vill säga utanför exempelvis en sjukvårdsinrättning), med få eller inga direkta interaktioner med dem och utan större förkunskaper om miljön. Alternativt kan hälsoforskaren ägna sig åt deltagande observation – en metod med ursprung i antropologernas etnografiska, det vill säga vetenskapligt beskrivande, fältarbete. Den deltagande observatören tar både aktiv del i och observerar studiens gemenskap i dess egna sammanhang, och försöker som "outsider" förstå vad det innebär att vara "insider".
Kvalitativa intervjutekniker omfattar semistrukturerade intervjuer, fördjupade intervjuer, intervjuer med nyckelinformanter samt fokusgruppsintervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer ställs samma uppsättning öppna frågor till ett urval av deltagare. Fördjupade intervjuer är "utformade för att ge en levande bild av deltagarens perspektiv på forskningsämnet". Intervjupersoner som har särskild expertis om ämnet utöver sina egna erfarenheter och åsikter kallas "nyckelinformanter". Fokusgrupper, som sammankallas av hälsoforskare för att diskutera ett bestämt ämne, kan dessutom ge värdefulla kvalitativa insikter om gruppdynamik.
Innehållsanalys är en metod för att identifiera vilka ord eller begrepp som förekommer i ett dokument eller en uppsättning dokument, samt för att bedöma deras inbördes relationer. Även om den ibland utförs kvantitativt, tillämpar hälsoforskare rutinmässigt innehållsanalys på data som samlats in genom kvalitativa observationer och intervjuer – oavsett om materialet består av ljudtranskriptioner, videoupptagningar eller fältanteckningar. Kvalitativ innehållsanalys kan också med framgång användas på dokument som inte skapades specifikt för forskningsprojektet, exempelvis journalhandlingar och informationsmaterial inom folkhälsoarbete.
Blandad metodologi innebär helt enkelt att både kvalitativa och kvantitativa metoder används i samma studie. Denna kombination ger ofta mer kompletta och rikare resultat än någon av metoderna skulle kunna leverera var för sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online