Laboratoriedjur används i experiment för att hitta botemedel mot dödliga sjukdomar, för att säkerhetstesta kemikalier som ingår i kosmetika, läkemedel och ett brett spektrum av konsumentprodukter, samt för att bygga upp kunskaper och färdigheter inom medicinsk praktik. På grund av allt starkare negativa reaktioner från allmänheten och från flera internationella djurrättsorganisationer har forskare sökt efter andra vägar – även om man samtidigt medger att djurförsök fortfarande betraktas som en nödvändig resurs i många experimentella prövningar.
Alternativa metoder till djurförsök brukar delas in i tre kategorier: fullständig eller partiell ersättning (replacement), minskning (reduction) och förfining (refinement).
In vitro-tekniker använder cellodlingar i stället för levande organismer för att återskapa liknande experimentella förhållanden. Fullständig ersättning av djur kan ske med hjälp av mänskliga celler och vävnader. När celler och vävnader från djur används är ersättningen bara partiell – även om inga levande djur ingår i själva försöket kan de ändå behöva avlivas för att proverna ska kunna tas.
I experiment som kräver levande organismer för att ge korrekta resultat kan modern medicinsk teknik, exempelvis magnetresonanstomografi (MRI), samt metoder som smärtlindring minska både antalet djur och den smärta och det lidande som procedurerna annars kan orsaka dem.
Primära cellkulturer odlas in vitro för att visa vilka reaktioner olika kemiska produkter kan ha på människokroppen. De framställs från lever-, njur-, hjärn- och hudvävnad och ordnas i tredimensionella strukturer för att ge mer verklighetstrogna resultat.
När levande organismer ändå krävs använder forskarna ofta icke-däggdjursmodeller som rundmaskar, zebrafiskar och bananflugor. Dessa organismer har värdefulla egenskaper för testning, är lätta att få tag på och mycket billigare att hålla än traditionella försöksdjur.
Ett sätt att kartlägga orsakerna bakom mänskliga sjukdomar är att studera mänskligt beteende. Sådana faktorer är centrala inom hälsoområdet och utgör grunden för epidemiologiska studier. Uppgifter om kost, livsvanor, yrkesval och sociala relationer underlättar förståelsen för hur dessa faktorer kan utlösa sjukdom – och hur förändrade förhållanden kan bota eller lindra den. Eftersom ingen aktiv testning behövs utgör epidemiologiska studier ett effektivt sätt att minska behovet av djurförsök.
Djurförsök är dyra och tidskrävande – resultat kan ibland dröja i månader eller år. Dessutom är det svårt, och ibland direkt missvisande, att överföra resultat från tester på små djur till människokroppen.
Ett mer träffsäkert och snabbare alternativ är datorbaserade simuleringar. Det handlar om en långsiktig investering som samtidigt minskar antalet djur som används för testning. Simuleringarna ger jämförbara resultat men helt utan den smärta och de avlivningar som djurförsök innebär. De används redan i stor skala inom utbildningen, och allt fler veterinärhögskolor har infört virtuella modeller i studenternas praktikövningar.
Utvecklingen går framåt. Inom EU är djurförsök för kosmetiska produkter och deras ingredienser sedan 2013 helt förbjudna, vilket visat att alternativa metoder kan fungera i praktiken. Samtidigt fortsätter forskningen att utveckla nya tekniker, som organoider och organ-on-a-chip, som ytterligare kan minska beroendet av laboratoriedjur i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online