Bakterier är mikroskopiska encelliga organismer som varken räknas som växter eller djur. De är enkla och uråldriga organismer – det finns faktiskt bevis för bakterieliv på jorden redan för 3,5 miljarder år sedan. Bakterier kännetecknas framför allt av att de saknar membranbundna interna strukturer. De hör till de minsta organismerna på jorden, men varierar i både storlek och form. Medan vissa bakterier orsakar sjukdomar hos människor är många typer helt ofarliga – ja, till och med nyttiga.
Alla levande organismer kan delas in i fem riken: djur, växter, svampar, protister – encelliga organismer som amöbor, vilka är mer komplexa än bakterier – samt monera. Bakterier tillhör riket monera, som i sin tur kan delas upp i arkéer (archaea) och egentliga bakterier.
Alla levande ting kan delas in i två huvudtyper av celler: prokaryoter och eukaryoter. Eukaryota celler har en cellkärna och andra organeller som omges av tydliga membran. Bakterier, som är prokaryota celler, saknar dessa interna membranbundna strukturer. Denna skillnad anses vara en av de viktigaste inom hela den biologiska klassificeringen.
Bakterier är encelliga. De är mikroskopiska, vanligtvis 0,5 till 5 mikrometer långa, och är oftast mindre än eukaryota celler. Till skillnad från en muskelcell eller blodcell hos människan är en bakteriecell en självförsörjande levande varelse. Även om bakterier ibland lever tillsammans i stora mängder är de i allmänhet inte beroende av varandra för att överleva, och de utför inte specialiserade uppgifter.
Bakterier har vanligtvis en av tre former: stavformad, klotformad (sfärisk) eller spiralformad. En bakterie består av cytoplasma – den vätska där cellens strukturer svävar – som omges av ett plasmamembran och därefter en cellvägg. Bakteriens DNA, som ofta utgörs av en lång cirkulär tråd plus några små, cirkulära DNA-fragment kallade plasmider, finns i cytoplasman. Hos många bakterier sitter en eller flera flageller fästa på utsidan av cellväggen, vilket bakterierna använder för att röra sig i vätskor.
De flesta bakterier får sin näring genom att bryta ner dött organiskt material, medan andra hämtar energi från levande celler, genom fotosyntes – att skapa näring från ljus – eller genom kemiosyntes, det vill säga att skapa näring från oorganiska kemikalier.
Sjukdomsframkallande (patogena) bakterier kan orsaka sjukdom antingen genom att angripa levande vävnad eller genom att utsöndra gifter. Vissa bakterier kräver syre för att överleva, men för andra former av bakterier är syre onödigt och ibland till och med giftigt.
De flesta bakterier fortplantar sig genom enkel celldelning, men vissa delar sig i ojämlika delar genom knoppning eller fragmentering. Tack vare sin lilla storlek och enkla struktur kan bakterier föröka sig mycket snabbt. Under idealiska förhållanden kan en bakterie dela sig, växa och dela sig igen på mindre än 20 minuter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online