Volumetrisk analys är ett samlingsnamn för en metod inom kvantitativ kemisk analys där mängden av ett ämne bestäms genom mätning av den volym som ämnet upptar. Metoden används ofta för att bestämma okända koncentrationer av kända reaktanter och benämns i dagligt tal titrering – en laboratorieteknik där ett ämne med känd koncentration och volym får reagera med ett annat ämne av okänd koncentration.
Volumetrisk analys introducerades först av den franske kemisten Jean Baptiste André Dumas. Enligt Encyclopedia Britannica använde han metoden för att bestämma andelen kväve som var bundet till andra grundämnen i organiska föreningar. Dumas brände ett prov med känd vikt i en ugn under sådana förhållanden att allt kväve omvandlades till elementär kvävgas (N₂).
I Dumas experiment fördes kvävet från ugnen vidare i en ström av koldioxid och leddes in i en stark alkalisk lösning. Lösningen absorberade koldioxiden och lät kvävet samlas upp i röret. Kvävets massa beräknades sedan utifrån den volym det upptog under kända förhållanden vad gäller tryck och temperatur. På så sätt kunde andelen kväve i provet bestämmas med god noggrannhet.
Titrering är en process för att få fram kvantitativ information från ett givet prov genom en snabb kemisk reaktion, enligt University of Waterloo. När reaktionen involverar en syra och en bas kallas metoden syra-bastitrering. Bygger reaktionen däremot på oxidation och reduktion talar man om redox-titrering.
Volumetrisk analys används på kemilaboratorier i skolan och högskolan för att bestämma koncentrationen av okända ämnen. Titranten (den kända lösningen) tillsätts till en känd mängd analyt (den okända lösningen), varvid en reaktion äger rum. Genom att känna till titrantens volym kan studenten räkna ut koncentrationen av det okända ämnet. Medicinska laboratorier och sjukhus använder automatiserad titreringsutrustning i huvudsak för samma ändamål, vilket ger snabba och reproducerbara resultat.
Volumetrisk analys och titrering används i stor utsträckning inom många olika branscher eftersom de betraktas som grundläggande tekniker inom analytisk kemi. Inom biodieselindustrin kan titrering exempelvis användas för att bestämma surhetsgraden i ett prov av vegetabilisk olja. Genom att känna till den exakta mängd bas som krävs för att neutralisera provet vet forskarna hur mycket bas som ska tillsättas för att neutralisera hela mängden.
Titrering har liknande tillämpningar inom petrokemisk industri och livsmedelsindustri. En syratitrering kan exempelvis användas för att bestämma innehållet av fria fettsyror i en olja, en redox-titrering kan mäta mängden omättade fettsyror, och Karl Fischer-metoden kan användas för att analysera spårmängder av vatten i ett ämne.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online