Aluminium i dricksvatten och Alzheimers sjukdom – vad säger forskningen?

I flera decennier har forskare diskuterat teorin om att det kan finnas ett samband mellan aluminium och Alzheimers sjukdom. Teorin spreds snabbt i media och väckte allmänhetens oro: bör man laga mat i aluminiumgrytor och dricka från aluminiumburkar, eller är det bäst för hälsan att undvika aluminium helt?

Grunden för sambandet

Enligt Alzheimers Association visade en studie från 1960-talet aluminiumavlagringar i hjärnan hos en person som lidit av Alzheimers sjukdom. Detta fynd blev startpunkten för en långvarig vetenskaplig debatt om metallens möjliga roll i sjukdomsutvecklingen.

En kontroversiell fråga

Huruvida aluminium i dricksvatten verkligen bidrar till Alzheimers sjukdom är fortfarande ett omdiskuterat ämne. Decenniers forskning har inte kunnat entydigt bevisa att aluminium är en avgörande faktor. Det närmast forskarna kommer ett definitivt svar är att ämnet utgör en möjlig risk. Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hänvisar bland annat till en omfattande 15-årig studie om aluminium i dricksvatten, vilken pekar mot slutsatsen att aluminium i dricksvatten kan vara en riskfaktor för sjukdomen.

Så genomfördes den 15-åriga studien

I studien bedömde forskarna individer över 65 år med avseende på både individuell och geografisk exponering för aluminium. Man tog även hänsyn till den dagliga konsumtionen av flaskvatten respektive vanligt kranvatten. Vid studiens start analyserade forskarna vattenanvändningen hos 1 925 personer utan demens. Over time, med hjälp av så kallade random-effects-modeller, upptäckte forskarna att personer som dagligen drack vatten med högre halter aluminium – liksom de som bodde i områden med hög geografisk exponering – löpte större risk att insjukna i demens.

Forskarnas slutsatser

Forskarna använde en Cox-regressionsmodell för att analysera resultaten. Intressant nog noterade författarna att personer som endast exponerats geografiskt för aluminium inte uppvisade något samband med demens. Den övergripande slutsatsen var att ett dagligt intag av stora mängder aluminium via dricksvatten (över 0,1 mg) kan innebära en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Kislets skyddande effekt

Enligt en hälsorapport från Thomson Reuters, baserad på den 15-åriga studien som publicerades i tidskriften American Journal of Epidemiology, undersökte forskarna även deltagarnas exponering för kisel (silika). Resultaten visade att personer som dagligen fick i sig höga doser aluminium hade 2,26 gånger större risk att insjukna i demens. Ett dagligt intag av 10 mg kisel minskade dock oddsen med hela 11 procent – ett fynd som tyder på att kisel delvis kan motverka alumiiniets negativa effekter.