
Bakterier kan i allmänhet växa inom ett brett temperaturområde, men enskilda bakteriestammar kräver oftast ett betydligt smalare temperaturområde för att kunna växa effektivt. Temperaturen är därför en av de viktigaste faktorerna när det gäller att antingen främja eller hämma bakteriell tillväxt.
I en studie utförd av studenter vid James Madison University utsattes Escherichia coli (E. coli) och Bacillus megaterium för tre olika temperaturer: 27 °C (80 °F), 37 °C (98 °F) och 42 °C (108 °F). Resultatet visade att båda bakterierna växte bäst vid den lägsta av de tre temperaturerna.
Bakterier brukar delas in i kategorier efter vilken temperatur de växer bäst vid: psykrofila, mesofila, termofila och hypertermofila. Ordledet "-fil" kommer från grekiskans phileo, som betyder "älskare av".
Psykro- betyder låg temperatur. Psykrofila bakterier växer bäst vid låga temperaturer, ungefär 0–20 °C (32–68 °F). Exempel är vanliga jordbakterier som Arthrobacter och Psychrobacter. Arthrobacter hjälper till att neutralisera giftiga effekter av vissa bekämpningsmedel och nikotin, medan Psychrobacter kan orsaka sjukdomar som hjärnhinneinflammation.
Meso- betyder "måttlig" eller "mellan". Mesofila bakterier växer bäst vid svala till ljumna temperaturer, cirka 25–45 °C (77–113 °F). De flesta bakterier som angriper människan hör till denna grupp, eftersom vår kroppstemperatur ligger precis inom deras optimum.
Thermo- betyder "varme" eller "hetta". Termofila bakterier växer bäst vid varma till heta temperaturer, cirka 50–70 °C (122–158 °F). Exempel är Bacillus flavothermus, en sporbildande bakterie som finns i jordar, och Thermus aquaticus, som lever i hett vatten. Thermus aquaticus är en oerhört viktig bakterie för människor, växter och djur eftersom dess enzymer gör det möjligt att kopiera och återskapa DNA och RNA med stor precision – tekniker som bland annat används vid PCR-analyser.
Hyper- betyder "över" eller "utöver". Hypertermofila bakterier kan växa vid mycket höga temperaturer, cirka 70–110 °C (158–230 °F). Dessa organismer återfinns ofta i extrema miljöer som heta källor och undervattensvulkaner.
Extrem frysning kan i allmänhet stoppa bakterietillväxt och i många fall döda bakterier. Ju lägre temperaturen är, desto färre bakterier överlever och kan föröka sig. Det är därför kyling och frysning av livsmedel fördröjer att maten blir dålig.
För att stoppa bakterietillväxt eller döda bakterier helt krävs extrem upphettning, väl över vattnets kokpunkt. En temperatur som ligger över den högsta optimala temperaturen för en hypertermofil bakterie stoppar reproduktionen hos den bakterien – och hos alla andra. Det är därför vårdpersonal steriliserar kirurgiska instrument med mycket hög värme.
Kroppen försöker ofta höja sin temperatur – med andra ord utveckla feber – för att bli av med sjukdomsalstrande bakterier. Människokroppen kan dock bara höja temperaturen en viss grad, vilket innebär att antibiotika ibland behövs för att döda skadliga bakterier.
När köttprodukter visas fram i livsmedelsbutiker kan värmen från belysningen öka bakterietillväxten och påskynda nedbrytningen av köttet.
Sjukhus håller normalt sina centrala ventilationssystem inställda på svala temperaturer, eftersom kyla hämmar tillväxten av de flesta skadliga bakterier och därmed bidrar till en säkrare vårdmiljö.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online