DNA-testning innebär enorma möjligheter för samhället. Inom medicinen har genetiska tester möjliggjort betydligt mer exakta diagnoser, och inom rättsväsendet har genetiken hjälpt till att fälla gärningspersoner och frikänna oskyldigt dömda. Samtidigt oroar sig många för riskerna med genetisk diskriminering och "designade" barn. Den som överväger ett DNA-test bör därför vara medveten om att testet kan avslöja oönskad information om den egna genetiska sammansättningen.
DNA-testning har ett stort antal tillämpningar i vardagen. Eftersom varje person har en unik DNA-sekvens används genetisk testning ofta för att identifiera individer, exempelvis vid faderskapstest eller i brottsutredningar. Inom medicinen håller diagnostisk DNA-testning på att bli standardpraxis – den hjälper till att diagnosticera befintliga sjukdomar samt att varsa patienter som bär på gener som ökar risken för vissa cancerformer eller andra sjukdomar.
DNA-testning gör det möjligt för individer att ta reda på vilka sjukdomar de löper störst risk att utveckla, vilket ger dem chansen att vidta förebyggande åtgärder i tid. En av de mest lovande aspekterna inom DNA-forskning är konceptet "personaliserad medicin", där läkare kan skräddarsy läkemedel efter en persons unika genetiska profil. Detta kan minska komplikationer avsevärt och öka behandlingarnas effektivitet.
DNA-testning har visat sig mycket värdefullt inom rättsväsendet. Genetisk testning hjälper inte bara till att gripa gärningspersoner – DNA-bevis har dessutom använts för att frikänna fler än 200 personer som blivit felaktigt dömda för brott.
DNA-testning gör det även möjligt att screena för vissa sjukdomsgener redan innan ett barn föds. Med en teknik som kallas preimplantatorisk genetisk diagnos (PGD) kan par som genomgår provrörsbefruktning undersöka embryona innan de placeras i livmodern, vilket säkerställer att inget av deras barn bär på sjukdomsgener. I april 2008 rapporterade brittiska tidningar att ett par hade använt PGD för att screena sina embryon för BRCA-1-genen, som skulle ha gett deras döttrar mellan 50 och 85 procents risk att utveckla bröstcancer senare i livet. Genom att screena embryona kunde paret säkerställa att deras nyfödda dotter bar på en frisk kopia av genen, vilket kraftigt minskade hennes framtida risk för bröstcancer.
Även om allmänheten i stort sett stödjer genetisk forskning visar undersökningar att många oroar sig för att arbetsgivare och försäkringsbolag skulle kunna använda en persons genetiska information för att diskriminera personen på arbetsplatsen eller vid försäkringsteckning. Som svar på denna oro antog den amerikanska kongressen Genetic Information Nondiscrimination Act (GINA) år 2008, en lag som begränsar hur försäkringsbolag och arbetsgivare får använda genetisk information.
Genetiken bär också på en mörk historisk arv från eugenikrörelsen, som strävade efter att "förbättra" samhället genom bättre "avel" på människor. Idéerna uppstod i slutet av 1800-talet i USA och Storbritannien och spreds därefter till Tyskland, där tanken på "genetisk renhet" blev ett kännetecken för nazisternas politik. Även om regeringar idag inte längre bedriver systematiska program för att utrota oönskade gener har flera filmer (däribland "Gattaca" och "The Island") samt olika kommentatorer utforskat frågan om huruvida genetisk testning skulle kunna användas för att "designa" barn med önskade egenskaper.
Den som överväger att genomgå genetisk testning bör tänka noggrant igenom beslutets konsekvenser. Det finns naturligtvis fördelar med att veta att man har en genetisk benägenhet för hjärt-kärlsjukdom eller cancer, eftersom förebyggande åtgärder då kan vidtas i god tid. Å andra sidan finns det alltid en risk att man upptäcker att man bär på en gen för en obotlig sjukdom, som Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom – information som kan vara svår att hantera både känslomässigt och praktiskt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online