Vattnet på planetens yta avdunstar upp i luften, samlas i atmosfären och bildar moln för att sedan återvända till jorden i form av regn, snö eller hagel. Detta är jordens hydrologiska kretslopp – ett system som ständigt är i rörelse. Förändringar i vädret, såsom temperatur samt nederbördens intensitet och frekvens, kan påverka detta kretslopp på flera betydelsefulla sätt.
När temperaturen stiger ökar också hastigheten med vilken vatten avdunstar och snö smälter. Det gör att hela det hydrologiska kretsloppet går snabbare; vattnet återförs snabbare till atmosfären, vilket innebär mer frekventa och intensiva perioder av nederbörd. Även glaciärer spelar en roll i kretsloppet. Eftersom glaciärer reflekterar så mycket solljus skapar de sina egna lokala vädermönster genom att värma luften direkt ovanför sig. Dessa varmluftsområden påverkar i sin tur vindmönstren. Om glaciärerna smälter skulle detta kunna leda till ytterligare störningar i vädersystemen.
Om snö smälter och avdunstar för snabbt hinner inte ytvattnet sjunka ner i marken eller ta sig ut i floderna, och det hydrologiska kretsloppet för ett visst område kan då förändras kraftigt. När vädermönstren blir mer oberäkneliga förändras även fördelningen av planetens vatten. Regioner som tidigare hade regelbundna regnfall kan börja uppleva långa perioder av torka. Floder som överbelastas av en snabb vårsnösmältning eller plötsligt stora mängder nederbörd sväller och svämmar över sina bräddar, vilket resulterar i översvämningar.
Oberäkneliga och intensiva vädermönster får en direkt effekt på tillgången till grundvatten. När ytvatten och snö avdunstar och smälter snabbt hinner vattnet inte sippra ner till akvifern och fylla på grundvattentillgångarna. Samtidigt stiger havsnivåerna när isberg smälter ner i haven. När detta händer sker en allt större del av vattenkretsloppet på jordens yta och i atmosfären, vilket lägger en ökad belastning på hela det hydrologiska systemet.
Om jordens väder blir mer oberäkneligt kan det få långtgående konsekvenser för människorna. En förändring i det hydrologiska kretsloppet kan innebära att områden som är starkt beroende av nederbörd för sitt jordbruk börjar se skillnader i säsongernas längd och intensitet, och bönder skulle behöva planera för både översvämningar och torka. Även vattenkvaliteten påverkas av föränderliga vädermönster. När vattennivåerna är låga, som under en torkperiod, koncentreras föroreningarna i vattnet. Under översvämningar kan sediment och andra föroreningar i stället sköljas in i dricksvattenkällor.
Det hydrologiska kretsloppet är känsligt för förändringar i klimat och väder. Ett accelererat kretslopp leder till fler extrema väderhändelser – från långvarig torka till kraftiga översvämningar – med direkta konsekvenser för grundvattentillgångar, havsnivåer, jordbruk och dricksvattenkvalitet. Att förstå dessa samband är avgörande för att samhället ska kunna anpassa sig till ett föränderligt klimat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online