Fördelar och nackdelar med att använda mänskligt avfall som energikälla

Mänskligt avfall kan låta som en oaptitlig energikälla för framtiden, men vissa experter menar att det faktiskt kan vara användbart – åtminstone i mindre skala. Konceptet skulle kunna gynna miljön och främja energioberoende, men det finns också nackdelar som forskare och regeringar måste ta hänsyn till innan tekniken kan bli en del av energiförsörjningen.

Bränsle för matlagning

Trots att det kanske inte låter särskilt aptitretande kan avföring omvandlas till metangas som används för matlagning. Enligt Wired.com använder ett rwandiskt fängelse fångarnas avföring för att producera gasen, vilket har minskat kostnaderna för vedbränsle med 60 procent och sparat cirka en miljon dollar. Fängelset använder bikupeformade biogasanläggningar på upp till 1 000 kubikmeter, där avföringen jäser med hjälp av bakterier. Processen frigör metangas som samlas upp och används som bränsle.

Minskad förorening

Omvandlingen av avföring till energi har potential att minska föroreningarna i vissa områden. I det rwandiska fängelseexemplet ledde överbefolkningen till stora mängder mänskligt avfall som fängelset inte kunde hantera. Avfallet kastades därför helt enkelt ner för en backe ut i naturliga vattendrag, vilket förorenade dem. De nya biogasanläggningarna minskade dessa föroreningar betydligt och skapade samtidigt en värdefull resurs av avfallet.

Dyrt alternativ

Trots sina fördelar är biogas från mänskligt avfall fortfarande dyrt i liten skala och inte alls lika produktivt som traditionella energikällor som olja i större skala. En rötkammare på en kubikmeter kan till exempel försörja en familj på fyra personer i Indien med gas för all matlagning samt leverera gödning som biprodukt, men den kostar cirka 425 dollar. Tillverkaren hävdar att anläggningen så småningom betalar för sig själv genom besparingar, men startpriset är oöverkomligt högt för de flesta indiska familjer.

Oeffektivt system

Eftersom direkt förbränning av biomassa släpper ut växthusgaser som koldioxid måste materialet först omvandlas till metan – en kostsam process. Det kostar betydligt mer att samla in och utvinna energi från mänskligt avfall än att bryta fossila bränslen. Dessutom skulle de kraftverk som krävs för att bearbeta bränslet ta upp stora ytor, och själva omvandlingsprocessen kräver betydande mängder vatten. Dessa faktorer gör att tekniken hittills mest är lämpad för lokala, småskaliga lösningar snarare än storskalig energiproduktion.