Hur jordbruket påverkar lövskogar

Även om mycket uppmärksamhet ägnas åt de effekter som svedjebruk har på regnskogen är relationen mellan jordbruk och lövskog också ett ämne väl värt att uppmärksamma. Medan lövskogar ofta röjs för att öka den jordbruksmässiga produktionen i USA kan jordbruket också bidra till att bevara deras existens.

Skog röjs för åkermark

Den största negativa effekten som jordbruket har på lövskogar är att skogsmarker röjs för att öka mängden tillgänglig odlingsbar mark. Det kan vara kostsamt att röja hela skogspartier på en gång för att skapa nya åkrar, men bönder kan gradvis schakta bort delar av skog som redan gränsar till sina fält. Även om skogsbotten innehåller många rötter och annat material som kan vara tufft för jordbruksmaskiner är den också rik på näringsämnen och erbjuder utmärkt växtgrund i flera säsonger.

Skydd mot urbanisering

Det finns många situationer där jordbruket spelar en avgörande roll för att skydda lövskogar. Ofta äger bönderna skogarna runt sina fält och gårdar och har ett starkt intresse av att hålla dem i gott skick – för jakt, av estetiska skäl eller helt enkelt för att kunna njuta av naturen. Detta hindrar skogarna från att bli offer för urbanisering eller från att köpas upp i små tomter som röjs för bostadsbyggande. Jordbruket skyddar i allmänhet mark från exploatering som i förlängningen kan skada eller minska skogen.

Agroforestry – skogsodling med lönsamhet

Olika former av "skogsodling" leder till en korrekt skötsel och vård av lövskogar tack vare deras lönsamhet. Produktionen av lönnsirap är exempelvis beroende av att det finns stora lönnträd som producerar sav. Det blir därmed avgörande att skydda äldre träd, eftersom de levererar betydligt större mängder än unga träd – det kan ta 20 år eller mer innan en lönn är värd att tappa. Nötter, ved och andra skogsprodukter kan också skördas från lövskogar.

Arternas mångfald

Jordbruket kan påverka vilka arter som finns i lövskogar och hur täta deras bestånd är. Vissa arter, som svartbjörnen, har sitt habitat djupt inne i skogen, medan andra, som vissa fågelarter, lever i övergångszonen mellan skog och äng. Jordbruk tenderar att minska skogarnas storlek eller dela upp dem i mindre partier, vilket skapar fler gränsbiotoper. Detta kan gynna växtarter som kräver mycket ljus och därför trivs i zonerna mellan skog och äng, samtidigt som arter som bara förekommer djupt inne i skogen, som ormbunkar, minskar.