Passiv rökning, även kallad miljötabaksrök eller ofrivillig rökning, är en blandning av röken som kommer från en tänd cigarett och den rök som rökaren andas ut. Begreppet "ofrivillig rökning" syftar på icke-rökares exponering för denna rök. Personer som vistas i rökiga miljöer drabbas av de flesta av samma hälsokonsekvenser som aktiva rökare, eftersom cigarettök innehåller tusentals kemikalier – varav många är giftiga eller cancerframkallande – som skadar både rökare och icke-rökare.
America's Environmental Protection Agency (EPA) klassificerar passiv rökning som en "känd humankarcinogen" – alltså ett ämne som orsakar cancer. Enligt American Cancer Society orsakar passiv rökning cirka 3 400 dödsfall i lungcancer varje år bland vuxna icke-rökare som har utsatts för betydande exponering.
De mest utsatta är personer som regelbundet vistas i rökiga miljöer, exempelvis de som bor tillsammans med rökare eller arbetar på arbetsplatser där rökning tillåts. USA:s Surgeon General konstaterade i en rapport att icke-rökare som exponeras för passiv rökning hemma eller på jobbet ökar sin risk att utveckla lungcancer med 20 till 30 procent.
Rapporten visar dessutom att röken som passiva rökare andas in innehåller högre koncentrationer av cancerframkallande ämnen och andra skadliga kemikalier än den rök som rökaren själv får i sig. Anledningen är att rökarens inhalation passerar genom ett filter, medan passiva rökare får i sig en kombination av huvudströmsrök (den rök som andas ut) och sidströmsrök (röken som stiger från cigaretteens tända ände).
Barn påverkas mer av passiv rökning än vuxna, eftersom deras kroppar fortfarande är under utveckling och deras luftvägar är mindre och känsligare. Barn till rökare löper greater risk att drabbas av lunginflammation, bronkit, astma, öroninflammation och andra lungsjukdomar.
Enligt Surgeon General:s rapport har spädbarn vars mödrar rökt under graviditeten en väsentligt högre risk att dö i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) än barn vars mödrar inte röker. Exponering för tobaksrök efter födseln ökar också risken för återkommande luftvägsinfektioner och försämrad lungfunktion.
Rökning bidrar till en ansamling av fettvävnad i artärerna, ett tillstånd som kallas ateroskleros. Sjukdomen gör att artärernas normala innersta lager bryts ned, vilket leder till förtjockade kärlväggar. Med tiden blockerar fett- och plackavlagringar blodflödet genom artärerna, vilket ökar risken för blodproppar.
Denna mekanism gäller även passiva rökare: exponering för tobaksrök ökar risken för hjärtinfarkt och hjärtsjukdom hos icke-rökare. Forskning uppskattar att passiv rökning varje år orsakar tiotusentals dödsfall i hjärt-kärlsjukdom bland icke-rökare, vilket gör den till en av de vanligaste undvikbara hälsoriskerna.
Det finns ingen säker nivå av exponering för passiv rökning. Det effektivaste skyddet är helt rökfria miljöer – hemma, i bilen och på arbetsplatsen. Genom att välja rökfria alternativ och stödja rökförbud i offentliga miljöer kan du minska risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andningsproblem hos både dig själv och de omkring dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online