Världshaven har både ytströmmar och djupa strömmar. Ytströmmarna finns i vattnet ovanför ungefär 400 meters djup (1 300 fot) och omfattar välkända strömmar som Golfströmmen i Mexikanska golfen. Strömmar som rör sig under detta djup benämns djuphavsströmmar. Dessa strömmar utgör nästan 90 procent av allt vatten i ett hav och kallas även termohalin cirkulation.
Strömstyrkan mäts i enheten Sverdrup (Sv), där en Sv motsvarar ett flöde på en miljon kubikmeter per sekund.
Temperaturen är en viktig faktor bakom djuphavsströmmarnas uppkomst. Den påverkar hur snabbt strömmarna kan flyta genom att öka eller minska vattnets densitet. Ytströmmar rör sig med andra hastigheter än djupströmmar eftersom vattnet vid ytan lättare värms upp eller kyls ner av solen. Eftersom temperaturen varierar kraftigt över jordens yta beroende på avståndet till solen, varierar den också stort i de djupa havsvattnen. Det gör att djuphavsströmmar kan röra sig med olika hastigheter när de förflyttar sig mellan olika latituder.
Djupvattnets densitet avgör hur snabbt vattnet kan röra sig längs strömmens bana. Densiteten beräknas utifrån både vattnets temperatur och salthalt – båda dessa faktorer kan göra det djupa vattnet tyngre eller lättare, vilket i sin tur ökar eller minskar strömflödet. Kallare vatten ger högre densitet, vilket gör det svårare för strömmen att driva vattnet framåt och därmed saktar in strömmen. Detsamma gäller djupt havsvatten med hög salthalt: det extra saltet ökar vikten och får vattnet att röra sig långsammare. När salthalten minskar och vattnet värms upp accelererar strömmen istället.
Sötvattensflöden påverkar också djuphavsströmmarnas rörelse. Dessa flöden uppstår när en sötvattenkälla som mynnar ut i havet ändrar takten i vilket vatten strömmar ut i havet. Sådana förändringar kan bero på regn, torka, dammar samt fartyg eller andra anordningar som rör sig över sötvattenkällans yta. En kraftig ökning av mängden sötvatten som når havet kan, beroende på vattnets densitet, öka hastigheten hos en djuphavsström, medan en kraftig minskning av sötvatten kan sakta ner strömmen.
Gravitationen är en av de främsta orsakerna till djuphavsströmmar. Jordens gravitationskraft påverkar strömmarna, liksom månens position vid varje given tidpunkt. Denna kraft hjälper till att hålla djuphavsströmmarna i ständig rörelse i sin riktning. Gravitationen bidrar också till att bestämma hur strömmarna rör sig över havsbassängen, eftersom de dras i riktning mot den gravitationella kraften. Förändringar i gravitationen som får strömmar att accelerera eller byta riktning kan i sin tur orsaka översvämningar på land.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online