Markavverkning sker i områden där ny bebyggelse planeras samt i områden som är avsedda för betesdrift och odlingar. Globalt sett är behovet av mer livsmedel en av de främsta orsakerna till att skog avverkas, det vill säga avskogning. Enligt Världsnaturfonden WWF har ungefär hälften av världens ursprungliga skogar redan försvunnit, och skogarna fortsätter att försvinna tio gånger snabbare än de hinner växa upp igen. Varje år försvinner nästan 15 miljoner hektar skog.
Att röja stora skogsområden kan verka nödvändigt i stunden, men förlusten av skog kan få långsiktiga konsekvenser – både för miljön och för oss människor.
Att röja skogsmark förstör levnadsområdena för de djur, växter, fåglar och insekter som lever där. Med tiden, när allt mer mark avverkas, krymper den livsmiljö som bär upp den biologiska mångfalden. Världsnaturfonden WWF noterar att 80 procent av världens arter finns i skogar.
Redan idag hotas flera arter av utrotning på grund av förlorade livsmiljöer. Habitatförlust är det största hotet mot 85 procent av alla arter på FN:s naturvårdsunion IUCN:s lista över hotade och utrotningshotade arter. Bland dessa finns arter som har stort ekonomiskt och medicinskt värde för människan.
Trädens rötter hjälper till att hålla matjorden på plats. När träden fälts blir marken sårbar för erosion, särskilt i områden med kraftigt regn eller blåsiga förhållanden.
En studie av erosion i Elfenbenskusten i Afrika visade att skogklädda sluttningar förlorade 0,012 ton jord per år och tunnland, medan odlade sluttningar årligen förlorade 36 ton per tunnland och helt oskyddade sluttningar hela 55 ton per tunnland (ett tunnland motsvarar cirka 0,4 hektar). Förlusten av matjord försämrar markens förmåga att producera livsmedel – ett allvarligt problem i en värld där efterfrågan på mat bara ökar.
Träd fungerar som levande pumpar: de suger upp vatten ur marken och avger det till luften. Samtidigt gör trädens skugga att vattnet avdunstar långsammare i torra områden.
När marken avverkas från träd kan en rad problem uppstå – allt från vattenmättad jord till jord som blivit för torr för att kunna brukas. Förlusten av träd kan också påverka grundvattennivån, vilket kan leda till ökad salthalt i jorden eller förändringar i jordens pH-värde. Brunnar och källor kan dessutom ge mindre vatten eller vatten av sämre kvalitet.
Att röja mark på träd och naturlig vegetation bidrar till ökningen av växthusgaser i atmosfären, eftersom träd lagrar kol och avger syre till luften. Studier tyder på att avskogning står för 15 till 30 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Union of Concerned Scientists uppskattar att USA:s skogar absorberar mellan en och tre miljoner metriska ton koldioxid varje år. När träden dock bränns släpps det kol som de lagrat ut i atmosfären igen – vilket förstärker den globala uppvärmningen ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online