Metan är en gas som består av en kolatom och fyra väteatomer (CH₄). Den är luktlös och lättare än luft. Anaeroba bakterier – bland de äldsta livsformerna på jorden – bildar metan genom att bryta ner och smälta organiskt material, varvid gasen utsöndras som en avfallsprodukt. Människan utnyttjar idag metan som naturgas och energikälla. När metan reagerar med andra ämnen och kemikalier får det dock en direkt effekt på atmosfären, och blir ett problem så snart koncentrationen överskrider tolerabla gränser.
Trots att mängden metan i atmosfären är betydligt lägre än koldioxidens har gasen cirka 21 gånger större styrka än CO₂ som växthusgas. Metanhalten har dessutom ökat snabbare i atmosfären jämfört med koldioxiden. Gasen stannar kvar i atmosfären i ungefär sju år och fångar värme genom att reflektera infraröd strålning tillbaka mot jordytan – den klassiska växthuseffekten. På så sätt kan metan påskynda den globala uppvärmningen, vilket i sin tur leder till kraftigare orkaner och fler översvämningar.
Farligt höga koncentrationer av metan kommer främst från kolbrytning och koleldning, tung industri där petroleum och naturgas förbränns samt från djurhållning inom jordbruket. Sekundära källor inkluderar gödselhögar, avloppsreningsverk, slamdammar, träskmarker, havsbottnar, soptippar samt älvar och bäckar som tilltäppts av slam.
När metan når en giftighetsnivå över 5 procent, motsvarande 50 000 parts per million, börjar gasen tränga undan syret i både den lägre och den övre atmosfären. Detta kan orsaka syrebrist som i förlängningen leder till kvävning. För normal mänsklig andning och hälsa krävs minst 18 procent syre i luften. Vid syrehalter mellan 12 och 16 procent uppstår snabb andning och ökad puls, och vissa tecken på nedsatt muskelkontroll kan börja visa sig.
När syrenivån sjunker till 10–14 procent uppstår tecken på ansträngd och oregelbunden andning, tillsammans med ökad trötthet vid vanlig fysisk aktivitet. En syrehalt på 6–10 procent ger illamående och kräkningar, medvetslöshet eller kollaps samt oförmåga att röra sig fritt på grund av bristande muskelkontroll. Halter under 6 procent kan utlösa kramper och flämtande andning, och kan i slutänden leda till fullständig andningssvikt och död.
I slutna eller dåligt ventilerade utrymmen kan metan skapa explosionsfarliga förhållanden. När metanhalten i luften ligger mellan 5 och 15 procent räcker en enda gnista för att antända gasen. Mycket höga koncentrationer gör den dessutom extra brandfarlig och lättantändlig under rätt förhållanden. Av just denna anledning måste luften i kolgruvor och på soptippar övervakas kontinuerligt.
Metan är en potent men ofta förbisedd drivkraft bakom klimatförändringarna, samtidigt som höga halter utgör allvarliga risker för både människors hälsa och säkerheten i slutna miljöer. Effektiv övervakning av utsläppskällor – från gruvor och industrier till jordbruk och avfallshantering – är därför avgörande för att begränsa gasens påverkan på atmosfären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online