Grottor har extremt känsliga ekosystem som är särskilt sårbara för mänsklig aktivitet, oavsett om den sker inne i grottorna eller på markytan runt omkring dem. Grottor är hem för utrotningshotade populationer, de är mörka och fuktiga, har svala temperaturer och hyser djur som genom evolutionen anpassat sig till denna unika miljö. När grottor blir förorenade, eller när grottdjur tvingas flytta för att hitta föda, får det katastrofala konsekvenser för hela ekosystemet.
Stadsutveckling i närheten av en grotta förändrar näringsbalansen i ekosystemet. Offentliga toaletter som installeras för turister kräver exempelvis rörledningar och en vattenkälla, vilket kan leda till att vatten som grottlivet är beroende av avleds. Läckage från underjordiska ledningar förorenar grottvattnet med avloppsvatten. Gödningsmedel som används på närliggande mark tillför dessutom nya näringsämnen till jorden.
Vegetation röjs för byggnation och vägar anläggs. Vanliga utsläpp på dessa vägar – cyanid, bläck, dieselbränsle och färg – medför också dödlig förorening för grottlivet, enligt Riverina Environmental Education Centre vid New South Wales Department of Education and Training i Australien.
Den globala uppvärmningen höjer grottornas temperatur, men grottlivet trivs bara i konstant svala temperaturer. Riverina Environmental Education Centre noterar att en typisk grotta består av tre delar – ingången, skymningszonen och mörkerzonen – och att varje del blir alltmer sårbar ju längre från yttervärlden den ligger.
Enligt Colorado Plateau Research Station vid U.S. Geological Survey fruktar forskare att den globala uppvärmningen kommer att utrota grottarter eller tvinga dem djupare under jorden, där de måste konkurrera med andra underjordiska invånare om födan.
När grottingångar breddas för turismens skull, eller när en ficklampa riktas in i en grotta, får ljusförändringarna långtgående konsekvenser. Belysningssystem som installeras för turismen främjar algtillväxt, vilket påverkar näringskedjan genom att "tillföra mer föda till specifika punkter längs stigen, vilket orsakar en omfördelning av djur", står det på Riverina Environmental Education Centres webbplats.
Redan en enda ficklampsstråle kan få fladdermöss som diar sina ungar att flytta till en annan grotta. Andra grottarter saknar möjligheten att flytta och dör när deras miljö förändras.
Mänskliga besökare bär ovetande med sig skadliga ämnen in i grottekosystemen, bland annat mögel, främmande mikroorganismer och invasiva växter, vilket alla stör näringsflödet i ekosystemet. Näringsstress gör att fladdermössen överger sina grottor, vilket i sin tur rubbar födotillgången för de djur som är beroende av dem.
Colorado Plateau Research Station rapporterar även att sediment på grottbotten kan komprimeras av besökarnas fotsteg, vilket minskar faunans produktivitet och förstör viktiga mikromiljöer i jorden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online