
Blågröna alger, även kallade cyanobakterier, förekommer naturligt i sjöar och vattendrag. Dessa mikroskopiska organismer kan föröka sig kraftigt i varmt, grunt vatten med gott om solljus. Vattnet blir ofta missfärgat, med synliga algmattor som flyter på ytan. Delstaten Delaware har dock informerat om att gifter från blågröna alger har påträffats även i vatten utan synliga tecken på algblomning. Det är därför viktigt att känna till de hälsoeffekter som algerna kan orsaka och att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder.
Enligt New Yorks hälsovårdsmyndighet finns det risk för att andas in luftburna blågröna alger när man simmar, badar eller duschar i kontaminerat vatten. Vattensporter som jetski, kanotpaddling och segling innebär också risk för exponering via inandning. Rapporter från myndigheter runt om i USA, bland annat från Kalifornien, New York och Delaware, visar att personer som andats in vatten med blågröna alger har drabbats av astma- och influensaliknande symtom. Dessa symtom inkluderar rinnande näsa, nässelutslag, vattniga ögon och halsont. Hudirritation och inflammation i luftvägarna kan också uppstå.
Att svälja vatten vid simning, dykning eller andra vattenaktiviteter innebär en hög risk för exponering av gifter från blågröna alger. Samma risk finns när man diskar i obehandlat ytvatten, dricker sådant vatten eller äter fisk och skaldjur från kontaminerade vattendrag. Negativa effekter av denna typ av exponering inkluderar mag- och tarmbesvär, som diarré, illamående, kräkningar och buksmärtor. Allvarliga systemiska effekter kan också inträffa – David Stone och William Bress från Oregon State Public Health Department respektive Vermonts hälsovårdsmyndighet har rapporterat att personer tidigare drabbats av leversvikt, neurologiska skador och dödsfall efter att ha fått i sig blågröna alger. Njurskador kan även förekomma.
Enligt Oregon State Public Health Department är hudreaktioner en av de vanligaste effekterna av exponering för blågröna alger. Risken är måttlig och finns främst vid aktiviteter som kanotpaddling, rodd, segling och kajakpaddling. Hudexponering kan också ske vid fiske. Allergiska reaktioner kan följa, särskilt i form av hudutslag och blåsor där huden kommit i kontakt med algerna. Om en person vidrör sina ögon eller mun efter kontakt med blågröna alger kan synstörningar eller blåsor uppstå även på dessa ställen.
Enligt New Yorks hälsovårdsmyndighet finns det begränsad kunskap om hälsoeffekterna av långvarig exponering för låga nivåer av blågröna alger. Att under längre tid dricka obehandlat ytvatten som innehåller algerna kan öka risken för levercancer, men detta samband är ännu inte bekräftat. Vissa personer kan dessutom vara extra känsliga redan för mycket små koncentrationer av blågröna alger och få lindriga symtom som liknar allergiska reaktioner, exempelvis irritation i hud, ögon och hals.
Det finns flera åtgärder man kan vidta för att minska risken att exponeras för blågröna alger. Kaliforniens folkhälsomyndighet rekommenderar bland annat att man aldrig dricker vatten från obehandlade källor. Detta skyddar också mot andra mikroorganismer som kan skada hälsan. Det bästa sättet att minska riskerna vid friluftsliv och bad är att undvika direkt kroppscontact med algblomningar. Föräldrar uppmanas att vara extra uppmärksamma på barn, eftersom deras låga kroppsvikt kan göra dem mer mottagliga för negativa hälsoeffekter. Husdjur bör också hållas borta från vatten som kontaminerats av blågröna alger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online