Väder beskriver de atmosfäriska förhållandena nära jordens yta på en viss plats från dag till dag, medan klimat beskriver de typiska vädermönstren över en lång tidsperiod. Runt om i världen finns många olika typer av klimat, och vilken typ av klimat ett område har beror till stor del på fyra huvudfaktorer.
Hav värms upp och kyls ned mycket långsammare än land. När temperaturerna på land är höga under sommaren är haven fortfarande svala och fungerar som naturliga luftkonditioneringsapparater som kyler ner kustområdena. På vintern är det tvärtom – då värmer haven kusterna. Kuststäder är dessutom regnigare än städer i inlandet, eftersom fukten i luften avtar ju längre inåt land den förs.
Havströmmar har också stor betydelse för temperaturen. Kalifornienströmmen för med sig kallt vatten och svala temperaturer från Alaska, medan Golfströmmen transporterar varmt vatten från söder till Västeuropa. Tack vare Golfströmmen hålls Europas västkust i stort sett isfri på vintern och blir varmare än andra områden på samma breddgrader under sommaren.
Ju längre bort en plats ligger från ekvatorn, desto svalare är den. Orsaken är att solens strålar träffar jorden i en flackare vinkel närmare polerna, vilket gör dem mindre intensiva. Samma mängd solenergi måste då värma upp en större landyta, vilket ger en lägre och mindre koncentrerad värme.
Dessutom passerar strålarna vid polerna genom ett tjockare skikt av atmosfären på grund av den sneda infallsvinkeln. Mer energi går därmed förlorad på vägen, och strålarna anländer inte lika starka som vid ekvatorn, där solen står högt på himlen.
Platser som ligger högt över havet är generellt kallare. Temperaturen sjunker i genomsnitt cirka 6,5 grader Celsius per kilometer höjdökning. Förklaringen är att luften blir tunnare ju högre upp man kommer, vilket gör det svårare för luften att absorbera och behålla värme.
Bergsområden är oftast också nederbördsrikare än lägre belägna områden. När moln tvingas stiga för att passera över ett berg når de kallare luftskikt. Då kan molnen inte bära lika mycket fukt, vilket leder till regn eller snö. Som exempel får Hope i British Columbia, som ligger i bergen, omkring 1 800 millimeter nederbörd per år, medan Regina i Saskatchewan, som ligger på prärien, bara får cirka 380 millimeter.
Rådande vindar – alltså den riktning varifrån vinden normalt blåser – kan föra med sig helt olika typer av väder. De vindar som ofta når Storbritannien kommer från sydväst och för med sig varm och fuktig luft. De är huvudorsaken till landets kraftiga nederbörd. Vindarna som når Kalifornien från Kanada under vintern är däremot kalla och torra.
De två viktigaste vindsystemen som påverkar Nordamerika är ostvindarna, som för ner kall luft från polartrakterna, samt västvindarna, som kommer från söder och för med sig varma och fuktiga vindar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online