Periodisk uppvärmning av planeten ingår i dess naturliga vädercykel. Många växthusgaser, som koldioxid, metan och lustgas, förekommer naturligt i atmosfären. Dessa gaser fungerar som ett skyddande lager som hindrar planeten från att förlora all sin värme ut i rymden. Problemet uppstår när människan tillför ytterligare gaser genom industri, transport och jordbruk. Atmosfären värms då upp snabbare än normalt, vilket stör jordens känsliga vädercykel. Sedan 1990-talet har den förstärkta växthuseffekten blivit allt tydligare, och konsekvenserna märks redan idag på flera olika sätt.
Nord- och sydpolen värms upp och isen smälter i en betydande takt. Smältisen rinner ut i de omgivande haven och höjer långsamt havsnivån. Samtidigt sötar regnvattnet ut haven, vilket minskar vattnets densitet. Resultatet blir något högre havsnivåer kombinerat med snabbare strömmar som ökar risken för översvämningar. När vattnet fortsätter att stiga kommer kustlinjerna gradvis att eroderas och på sikt försvinna, vilket hotar både naturmiljöer och samhällen nära kusten.
När temperaturen stiger ökar även avdunstningen från land och hav. De lokala temperaturförändringar som denna process orsakar ger upphov till kraftigare orkaner och stormar. Förändrade vindmönster skapar ett alltmer oregelbundet väder runt om i världen. Medan vissa områden torkar ut på grund av ökad avdunstning drabbas andra områden av onormalt mycket regn. Sedan 1970 har den globala nederbörden ökat med 10 procent, medan antalet områden drabbade av torka har fördubblats.
Växter förlorar vatten genom små porer i sina blad för att hålla sig svala, på ungefär samma sätt som människor gör. När temperaturen stiger torkar marken ut, och växten måste då stänga sina porer för att bevara fukten. Det innebär att koldioxiden inte längre når fram till växten för fotosyntes, vilket hämmar dess tillväxt. Så småningom vissnar växten helt. Med nästan sju miljarder människor att försörja är skördeförluster en av de allvarligaste konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
Markens stabilitet påverkas direkt av nederbörd och temperatur. När klimatet blir varmare torkar leran i jorden ut och förlorar sin bärförmåga mot byggnadernas vikt. Blötare vintrar får å andra sidan marken att svälla. Även byggnadsmaterialens egenskaper påverkas av det förändrade vädret. Murbruk torkar ut i snabbare takt, vilket försvagar hela byggnadskonstruktioner. En försvagad och rörlig mark samt minskad styrka i byggnader är faror som inte kan ignoreras.
När temperaturen stiger ökar även mängden föroreningar och växthusgaser i atmosfären. Dessa gaser fångar in ännu mer värme, vilket i sin tur driver ut släpper fler gaser – en ond cirkel som förstärker problemet. Föroreningarna ökar stadigt och påverkar hälsan hos alla levande organismer på planeten. Den ökade nederbörden gör dessutom att luftföroreningar tvättas ner till jorden och växterna. Växternas kvalitet och näringsvärde försämras, vilket i förlängningen minskar människors allmänna hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online