Kärnenergi används både som energikälla och som en komponent i massförstörelsevapen. Kärnkraftverk producerar energi genom kärnklyvning – en process där atomkärnor delas sönder. Kärnvapen använder däremot en kombination av kärnklyvning och kärnsammansmältning (fusion), där två eller flera atomkärnor förenas med varandra.
I USA finns det fler än 100 kärnkraftverk. Forskare arbetar ständigt med att utveckla säkrare metoder för att producera kärnenergi, både för att skydda klimatet och för att trygga energiförsörjningen. Detta arbete kräver omfattande testning av nya kärnbränslen och material.
En ledande anläggning för denna typ av forskning är Materials Test Station (MTS) vid Los Alamos National Laboratory i New Mexico. Denna anläggning och andra liknande laboratorier förlitar sig i hög grad på datormodeller och simuleringar för att testa kärnenergi utan risker. Viss mjukvara, exempelvis den som utvecklats av energibolaget Entergy, gör det möjligt för forskare att simulera hur extrema vädersystem kan påverka kärnkraftverkens säkerhet.
MTS planeras så småningom att få tillgång till en protonstråle på 800 miljoner elektronvolt, vilket kommer att möjliggöra tredimensionell visualisering av kärnklyvningsprocessen i detalj.
Mellan 1945 och 2008 genomförde världens kärnmakter över 2 000 kärnvapentester. Dessa tester utfördes genom kärnexplosioner under jorden, under vattnet eller i atmosfären. År 1963 ledde det så kallade Partial Test Ban Treaty – ett delvis provstoppsavtal – till att atmosfäriska och undervattenstester förbjöds, främst på grund av de farliga radioaktiva utsläpp som spriddes över gränserna.
Det omfattande kärnvapenprovstoppsavtalet (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, CTBT) går längre och förbjuder numera alla kärnexplosioner oavsett plats. Länder började underteckna avtalet den 24 september 1996. Sedan dess har de flesta världens länder undertecknat eller ratificerat avtalet, vilket markerar ett viktigt steg mot global nedrustning av kärnvapen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online