United States Geological Survey (USGS), en avdelning inom USA:s inrikesdepartement, tar fram manualer som beskriver vilka standarder som ska tillämpas vid insamling och testning av data om vattenkvalitet. Revisionen från september 2006 innehåller ett särskilt kapitel om insamling av vattenprover, som omfattar ansvarsområden, fältförberedelser, förebyggande av kontaminering, provtagning av ytvatten, provtagning av grundvatten samt kvalitetskontroll. Manualen innehåller även omräkningsfaktorer, förkortningar samt utvalda termer och resurser.
Personer som utför vattenprovtagning måste se till att de är väl förberedda. Det innebär att ha rätt utrustning, granska och följa kraven på datakvalitet samt känna till möjliga kontamineringskällor. Vid arbete på farliga platser bör relevant utbildning och certifiering inhämtas. Testare bör skaffa sig de senaste versionerna av riktlinjerna Quality-of-Water Data, Automatic Data Processing System och Ground-Water Site Inventory, så att dessa kan fyllas i fullständigt under testprocessen för användning i National Water Information System (NWIS). Dessutom bör okontaminerade material användas, och utrustning och prover ska hanteras varsamt med rena händer för att undvika kontaminering.
Insamling av prover från ytvatten, rinnande vatten och stillastående vatten beror på vattnets flöde, säkerheten på platsen, utrustningens specifikationer, rådande förhållanden, syftet med provtagningen och datakraven. Provtagning kan ske med hjälp av metoderna equal-width-increment, equal-discharge-increment, icke-isokinetisk provtagning eller enskild vertikal mätning vid flödets mittpunkt (centroid). Platsen ska väljas och provtas på ett sätt som minimerar systematiska fel. För varje provtagningsplats måste en platsfil och en fältmapp upprättas. När provtagningen är slutförd ska data matas in i NWIS-filerna och granskas avseende noggrannhet av en andra eller tredje part. Dessa tekniker kan användas för bäckar, kanaler, diken, rännor, reservoarer, estuarier, sjöar, dammar, träsk, kärr och flodbackvatten.
Grundvattenprovtagning används för att bedöma akviferförhållanden, exempelvis i brunnar. Standarderna omfattar platsrekognosering, upprättande av platsfiler, undvikande av otillförlitliga prover samt stegen för grundvattenuttag fram till flaskning och bearbetning. Brunnens konstruktion, eventuella skador, akvifermediet, pumpningshastigheten, den strukturella integriteten, läget samt luft- och vattencirkulationen måste alla utvärderas för att avgöra om vattenproverna från brunnen är representativa för området. Grundvatten är särskilt sårbart för kontaminering från stillastående borrhålsvatten, atmosfäriska och lösta gaser samt sediment på botten av brunnen.
Kvalitetskontrollstandarder för insamling och analys av vattenprover är en integrerad del av USGS fältstudier. Kvaliteten ska utvärderas inom alla områden, inklusive identifiering, kvantitet, variabilitet, bearbetning, transport och hantering av prover. Varje steg i processen innehåller kvalitetskontrollmetoder, bland annat tvättning och förberedelse av utrustning samt användning av ren utrustning och rena händer under både provtagning och efterföljande bearbetning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online