Alaska är en delstat med hisnande natur, rik på energi- och mineraltillgångar. Mer än en tredjedel av delstaten består av skogsmark, och befolkningen uppgår till cirka 649 000 personer. Ekonomin vilar främst på petroleumindustrin, turismen och fiskerinäringarna. Under de senaste 50 åren har temperaturen stigit dubbelt så snabbt i Alaska som i övriga USA, och idag är konsekvenserna av klimatförändringarna mer påtagliga än någonsin.
De geografiska förhållandena påverkar Alaskas klimat dramatiskt. Stilla havet formar klimatet i den sydcentrala och sydöstra regionen, där nederbörden är riklig och sommartemperaturerna ofta når 27–29 grader Celsius. Västkustens klimat styrs av Beringsjöns öppna vatten, som ger milda somrar, samt av drivisen som ger kalla vintrar.
Alaska- och Brooksbergen omgärdar inlandet, ett område med mycket sparsam nederbörd där temperaturerna kan variera från 27 grader Celsius på sommaren till hela minus 45 grader på vintern. I norra Arktis, som påverkas av Norra ishavet, är nederbörden knapp och medeltemperaturerna ligger kring 10–12 grader under fryspunkten.
Permafrost är mark som hålls under fryspunkten i minst två år i sträck. Under de senaste decennierna har de stigande årsmedeltemperaturerna fått den frusna marken i Alaska att tinade i allt snabbare takt. Upptiningen belastar både miljön och samhällenas infrastruktur. På många håll spricker, sjunker och rasar vägar, landningsbanor och bostäder – ett problem som kostar samhället enorma summor att åtgärda.
Bränder är en allvarlig fråga i Alaska på grund av delstatens enorma skogstillgångar – cirka 52 miljoner hektar skogsmark. Skogsbränder utlöses ofta av extrema väderhändelser som blixtnedslag, ovanligt höga temperaturer och långvarig torka. I inlandet kan temperaturskillnaden mellan sommar och vinter uppgå till nästan 90 grader Celsius. Brandsäsongen pågår traditionellt mellan mars och augusti, och varje år härjar elden över stora arealer med omfattande skador som följd.
Alaskas klimat kännetecknas av tunga snöfall, stormvindar, extrema temperaturer och omfattande isbildning – förhållanden som alla bidrar till väderrelaterade skador. Den största oron gäller dock den krympande havsisen. När isen de brukar vila på smälter tvingas tiotusentals valrossar upp på land i nordvästra Alaska. Orsaken är temperaturer som stiger år efter år. Fortsätter trenden riskerar valrossar, isbjörnar och andra arter som är helt beroende av havsisen för sin överlevnad att försvinna för alltid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online