
Det finns många olika gaser på planeten jorden, men endast de som fångar värme i atmosfären kallas växthusgaser. Dessa gaser håller planeten varm och skyddar den från rymdens bistra köld. Utan dem skulle jordens medeltemperatur ligga långt under fryspunkten och livet som vi känner det skulle inte vara möjligt.
När mängden växthusgaser ökar förstärks dock växthuseffekten, vilket bidrar till den globala uppvärmningen – den ständigt stigande temperatur som planeten upplever. Många växthusgaser förekommer naturligt, men en betydande del kommer idag från mänsklig aktivitet och industri.
En av de allra vanligaste växthusgaserna är koldioxid (CO₂), en färglös gas som bildas vid förbränning av organiskt material. En annan är metan, som uppstår när organiskt material bryts ner i syrefria miljöer. Bland de övriga vanliga växthusgaserna finns vattenånga, lustgas (dikväveoxid) och ozon.
Alla dessa ämnen spelar en viktig roll för livet på jorden, men om koncentrationerna inte hålls på en balanserad nivå driver de på en fortsatt uppvärmning av planeten. De växthusgaser som inte förekommer naturligt är de fluorerade gaserna, som enbart skapas genom mänskliga industriella processer.
En av de största källorna till växthusgaser är mänskligt beteende, framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Detta släpper ut enorma mängder koldioxid i atmosfären.
Metan är ofta en biprodukt av mänsklig verksamhet, till exempel när det frigörs vid kolutvinning eller produceras av bakterier i risfält. Gasen avges även från boskapens matsmältning och från sönderfallande sopor på soptippar. Lustgas och mycket potenta fluorerade gaser släpps dessutom ut under jordbruks- och industriprocesser.
Det finns många sätt att bidra till att minska mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Ett av de mest effektiva är att sänka energiförbrukningen, eftersom mycket av vår energi fortfarande produceras genom förbränning av fossila bränslen.
Att spara vatten hjälper också, eftersom det krävs mindre energi för att pumpa och rena vattnet. Att kompostera matavfall i stället för att elda upp sopor minskar dessutom mängden koldioxid som avges. Även små val i vardagen – som att cykla, återvinna och välja energieffektiva produkter – gör skillnad över tid.
Fler än 100 industrialiserade länder har undertecknat Kyotoprotokollet, ett bindande avtal inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. USA, som står för en betydande andel av världens utsläpp, hade dock inte ratificerat avtalet fram till mars 2011.
År 2015 kompletterades Kyotoprotokollet i praktiken av Parisavtalet, där nästan alla världens länder åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online