Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är luftföroreningar orsakade av människan direkt ansvariga för minst två miljoner förebyggbara dödsfall världen över varje år. Det finns ingen motsvarande siffra som exakt mäter skadorna på djur- och växtliv, men det är tydligt att luftföroreningar förstör andra levande varelser och till och med hela ekosystem. Problemen drabbar både rikare och fattigare länder – och i allt högre grad planeten som helhet.
Att identifiera, förstå och minska de hälso- och miljöproblem som luftföroreningar orsakar är en brådskande men mycket komplex fråga. Många olika källor – industri, jordbruk, transporter och avfallshantering – genererar ett stort antal kemiskt distinkta föroreningar, bland annat marknära ozon, överskott av koldioxid, kolmonoxid, bly, kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar samt så kallade luftgifter som kvicksilver. Dessa primära föroreningar kan interagera med varandra och bilda sekundära föroreningar.
Inomhusluftföroreningar från hushållens ved- och bränsleeldning utgör ett särskilt allvarligt problem i utvecklingsländerna. Även om de mest dramatiska och synliga skadorna ofta är lokala får luftföroreningar allt oftare negativa konsekvenser på regional och global nivå, exempelvis gränsöverskridande luftföroreningar, nedbrytning av ozonskiktet i övre atmosfären, global neddimning och global uppvärmning.
Forskare har länge känt till att luftföroreningar orsakar och förvärrar sjukdomar i luftvägarna, bland annat bronkit, tuberkulos, astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt cancer i lungor, näshåla och svalg. Luftföroreningar har också kopplats till allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, exempelvis livshotande arytmier och hjärtinfarkt.
Mindre känt är luftföroreningarnas roll när det gäller reproduktionshälsa: nedsatt fertilitet hos män och möjligen kvinnor, störd fosterutveckling, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad spädbarnsdödlighet.
Djur kan drabbas av samma problem som människor. Luftspridda föroreningar skadar och dödar växter direkt, stör fotosyntesen och minskar skördarna. De gör också jordar och vattendrag för sura samt övermättade med näringsämnen, vilket exempelvis kan leda till algblomningar som kväver fiskbestånd. Dessutom förvärrar luftföroreningarna klimatförändringarna, vilket stör vädermönster och därmed hela livsmiljöer och ekosystem. Som en del av naturen drabbas även människan av alla dessa konsekvenser.
Den enskilde individen kan bidra till att minska luftföroreningarna genom att exempelvis köra bil mindre och äta mindre kött. Men problemen kan inte lösas enbart på individnivå – omfattande offentlig politik och samhällsinsatser är också nödvändiga. Eftersom människor, djur och växter är så beroende av varandra måste lösningarna ta hänsyn till hela ekosystem och i slutänden till den globala miljön som helhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online