Ett kemikalieutsläpp är ett oavsiktligt utsläpp av kemikalier till miljön. Sådana utsläpp kan få dramatiska konsekvenser för människor, djurliv och natur. Hur allvarliga effekterna blir beror på var kemikalien släpps ut, hur mycket som läcker ut och – framför allt – vilken kemikalie det rör sig om. Faktorer som kemikaliens toxicitet, transportegenskaper och beständighet i miljön spelar här en avgörande roll.
Ett utsläpp är en oavsiktlig frisättning av en kemikalie från någon form av behållare, till exempel en tunna, en damm eller en tankbil. Ordet "utsläpp" antyder en vätska, men det kan lika gärna röra sig om fasta ämnen eller gaser. Ett utsläpp kan göra att en farlig kemikalie sprids i miljön – via luften, vattnet eller marken.
Flera faktorer avgör hur farligt ett utsläpp är: kemikaliens toxicitet, dess fysiska egenskaper (om den exempelvis är frätande som en syra eller klibbig som olja), hur långt den sprider sig och hur länge den stannar kvar i miljön. Spridningen bestäms av kemikaliens så kallade transportegenskaper, och dessa varierar beroende på var utsläppet sker. En vattenlöslig kemikalie som kaliumcyanid skulle exempelvis spridas brett om den läckte ut i en flod, men inte lika långt om den hamnade på asfalt. En gasformig kemikalie som klorgas sprider sig däremot långt i luften. Beständigheten avgörs av hur snabbt kemikalien bryts ned när den utsätts för naturliga krafter som solljus och mikroorganismer – vissa ämnen kan finnas kvar i miljön i åratal, medan andra bryts ner snabbt.
Ett utsläpp av giftiga kemikalier kan orsaka snabba och allvarliga hälsoproblem för levande varelser i närheten. Gasen fosgen kan exempelvis ge omedelbara andningsbesvär vid inandning av koncentrationer så låga som en del per miljon i luften. Detta kan i sin tur tvinga fram en evakuering av ett stort område för att skydda människor och djur. År 2008 evakuerades hela orten Wilkie i Saskatchewan, Kanada, på grund av ett utsläpp av flytande ammoniak.
Andra kemikalier utgör en omedelbar fara genom att vara frätande eller på annat sätt fysiskt skadliga. Oljeutsläpp till havs dödar eller skadar ofta många sjöfåglar genom att täcka dem med klibbig tjära och hindra dem från att flyga. Kemikalieutsläpp kan även ge långsammare, långsiktiga hälsoeffekter som cancer. Läckage från underjordiska bensintankar hör till denna kategori, eftersom de kan släppa ut bensen – ett känt cancerframkallande ämne.
Kemikalieutsläpp kan få svåra konsekvenser för miljön, både uppenbara och omedelbara samt mer subtila och långsiktiga. Ett stort utsläpp av lut (natriumhydroxid) i Cheakamusfloden i British Columbia 2005 dödade en halv miljon fiskar. Dessutom är de långsiktiga effekterna av förändringen i flodens pH-värde och skadorna på dess ekosystem så omfattande att floden uppskattas behöva minst 50 år för att återhämta sig.
Det värsta industriella kemikalieutsläppet genom tiderna anses vara Bhopalkatastrofen 1984, då den giftiga gasen metylisocyanat läckte ut från en Union Carbide-fabrik i Bhopal, Indien. Uppskattningsvis dog 10 000 människor och tusentals fler skadades. År 2010 bröts en damm med giftigt gruvavfall från en gruva i Ungern samman och släppte ut nästan 760 miljoner liter slam förorenat med kemikalier som arsenik och kvicksilver. Den giftiga blandningen tog sig så småningom till Donau, Europas näst längsta flod, där det uppskattades ta upp till ett år att reparera miljöskadorna. Samma år blev oljeutsläppet efter explosionen av oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen det värsta i USA:s historia, med över 200 miljoner gallon (cirka 760 miljoner liter) utsläppt olja.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online