Akut strålsjuka – orsaker, stadier och behandling

Akut strålexponering (som leder till akut strålsyndrom) innebär att hela kroppen utsätts för en hög dos strålning under en kort tidsperiod. Akut strålsjuka kan vara dödlig, men vid exponering under 5 Gy (500 rem) kan medicinsk behandling ofta rädda en persons liv. Symtomen varierar från mag-tarmbesvär som illamående, kräkningar och diarré till kramper och allvarliga infektioner.

Typer av exponering

Många överlevande från atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 1945 visade tecken på akut strålsyndrom – det var då denna sjukdom först upptäcktes. Under det kalla kriget, när USA och Sovjetunionen genomförde sina första kärnvapenprov, ledde olyckor med strålexponering till akut strålsjuka och ibland dödsfall. Ett känt exempel är de japanska fiskarna på båten "Lucky Dragon" 1954, som utsattes för nedfallet från det första vätebombstestet. Samtliga besättningsmedlemmar insjuknade och en man avled så småningom.

Vid explosionen i Tjernobyls kärnkraftverk 1986 utsattes kärnkraftsarbetare och den personal som omedelbart ryckte ut för att hantera katastrofen för akuta stråldoser. Däremot är strålmängderna vid vanliga medicinska behandlingar eller undersökningar aldrig tillräckligt höga för att orsaka akut strålsjuka.

Exponeringsmängd

Den mottagna dosen avgör prognosen:

• Under 2 Gy (200 rem): De flesta människor återhämtar sig utan medicinsk behandling.
• Mellan 2 och 5 Gy (200–500 rem): Medicinsk vård är normalt nödvändig för att säkerställa överlevnad.
• Över 10 Gy (1000 rem): Överlevnad är mycket osannolik.

Den tid det tar för en person att antingen återhämta sig eller avlida efter en hög helkroppsdos beror på exponeringsmängden och kan variera från några timmar upp till flera månader.

De fyra stadierna av strålsjuka

Akut strålsjuka utvecklas i fyra distinkta stadier:

1. Första stadiet: Personen drabbas i regel av illamående, kräkningar och diarré.
2. Andra stadiet (latensperiod): Symtomen avtar helt och personen börjar känna sig bättre, vilket kan skapa en falsk känsla av att ha klarat sig.
3. Tredje stadiet: De ursprungliga symtomen återkommer, nu tillsammans med håravfall, kramper och hudskador. I svåra fall uppstår allvarliga infektioner och förlust av motorisk kontroll.
4. Fjärde stadiet (återhämtning): Den som överlever tredje stadiet går gradvis in i ett tillfrisknande.

Kroppsdelar och system som påverkas

Medan hjärtat är relativt motståndskraftigt mot strålning har höga doser förödande effekter på andra delar av kroppen. Strålningen dödar stamceller och vita blodkroppar samt skadar benmärgen, vilket gör att immunförsvaret försvagas och infektioner blir en stor fara. En extrem exponering kan också förstöra slemhinnan i magsäcken, vilket inte bara ger mag-tarmproblem utan även kan leda till sepsis (blodförgiftning).

Strålning skadar dessutom centrala nervsystemet, vilket kan resultera i kärlskador, hjärnödem (svullnad i hjärnan) och död av nervceller i hjärnan.

Behandling

Behandlingen anpassas efter symtomen och kan omfatta lugnande medel mot kramper, läkemedel mot illamående, kräkningar och diarré samt intravenös vätska och elektrolyter för att bibehålla kroppens saltbalans. Eftersom immunförsvaret ofta försvagas av strålexponeringen används antibiotika för att förebygga och bekämpa infektioner. I svåra fall kan läkare försöka med benmärgstransplantation och upprepade blodtransfusioner för att återuppbygga kroppens blodbildande system.