Alger i haven hör till de allra viktigaste organismerna på jorden för mänsklig existens – de står för upp till 80 procent av världens syre. Havsalger utgör dessutom starten på näringskedjan för många djur, både till havs och på land, vilket gör dem till en av de mest livsuppehållande organismerna vi känner till. Precis som växter använder alger fotosyntes för att omvandla solens energi till näring för sin tillväxt. Algblomningar är därför dramatiskt viktiga händelser för ett stort antal organismer som lever på vår planet.
Alger lever cirka 90 meter under havets yta. På detta djup har de tillgång till allt som är nödvändigt för liv och tillväxt: värme, solljus och näringsämnen. Under hela sitt liv tar algerna emot solljus och syre, och efter döden sjunker de till havsbotten där de bryts ner. När algerna förmultnar på botten frigörs de föreningar som de består av. När havet drabbas av en uppströmning förs dessa näringsämnen från botten tillbaka upp mot ytan – något som kan utlösa en kraftig algblomning.
Precis som växter fångar och utnyttjar havsalger energin från solljuset. I sina eukaryota celler har algerna organeller som kallas kloroplaster. Pigment som kallas klorofyller och karotenoider fångar solljuset, varefter energin lagras i så kallade tylakoider. Fotosyntesen hos alger sker i två faser: ljusreaktionen och mörkreaktionen. Under ljusreaktionen delar den fångade solenergin vattenmolekyler, varvid elektroner frigörs och lagras. Syre bildas också som en produkt av denna reaktion. Under mörkreaktionen omvandlar algerna koldioxid till socker. Kort sagt har algerna förmågan att omvandla koldioxid till syre – en process som människan drar direkt nytta av, trots att algerna lever på upp till 90 meters djup i havsvattnet.
Algerna tänks ofta på som gröna växter i havet, men i verkligheten finns det tre huvudtyper: gröna, röda och bruna alger. De bruna algerna är vanligast med över 5 000 arter. De röda algerna omfattar fler än 2 000 arter, medan de gröna algerna bara har cirka 800 havslevande arter. Dessa hundratals arter skiljer sig åt i form, livscykel och förmågor. Dinoflagellater har exempelvis två flageller av olika längd som hjälper dem att röra sig genom vattnet. Kokkolitoforer producerar dimetylsulfid, en gas som cirkulerar mellan hav och land via alger, moln och nederbörd.
Allt i naturen lever inom ett ömtåligt balanserat system av liv och död. Alger är primärproducenter, vilket innebär att många andra organismer och djur är beroende av dem för att få näringsämnen som de inte kan bilda själva. Ju fler havsalger som finns i ett område, desto mer koldioxid omvandlas till andningsbart syre. Organismer som får sin energi från alger kan äta både levande och döda alger och få samma näringsmässiga fördelar. Fiskar, krill, pingviner, sälar och till och med valar skulle alla påverkas negativt om algpopulationen minskade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online