Radon är en radioaktiv ädelgas som avges från marken och kan ansamlas i slutna utrymmen som bostadshus och underjordiska gruvor. Gasen bildas när uran naturligt sönderfaller till radium och utgör en betydande källa till joniserande strålning. Även om radon har en relativt kort halveringstid på cirka fyra dagar, utgör gasen allvarliga risker för människors hälsa – framför allt vid långvarig exponering inomhus.
Efter tobaksrökning är radon den näst största orsaken till lungcancer och orsakar cirka 21 000 dödsfall årligen i USA, enligt Environmental Protection Agency (EPA). Studier om lungcancer och radon som genomförts i Asien, Europa och Nordamerika visar att i genomsnitt 3–14 procent av alla lungcancerfall beror på exponering för radon, enligt Världshälsoorganisationen (WHO).
Risken för lungcancer ökar proportionellt med den totala exponeringen över tid, snarare än med koncentrationen vid enskilda tillfällen. På grund av den synergistiska effekten mellan rökning och radon drabbas de flesta med radonrelaterad lungcancer bland rökare – kombinationen multiplicerar risken betydligt jämfört med respektive faktor var för sig.
När radon andas in är det bronkepitelet, luftvägarna och huden som vanligtvis tar emot den största dosen joniserande strålning. Benmärgen och njurarna kan exponeras för lägre doser. Dricker man vatten som innehåller löst radon blir även magsäcken utsatt för strålning.
Även om radon i dricksvatten ökar en persons totala strålningsexponering bedöms risken att drabbas av magcancer vara obetydlig, enligt en studie från National Research Council. Endast ungefär 20 av 13 000 dödsfall i magcancer kan tillskrivas radon i vatten. EPA genomförde också en egen undersökning och uppskattade att cirka 100 dödsfall i lever-, tjocktarms- och magcancer årligen beror på intag av radonhaltigt dricksvatten.
Trots att det är ett ovanligt scenario kan radon tränga in i magsäcken och skada celler. Om radon passerar ut i blodet via magsäcken eller tarmen utsöndras det dock oftast från kroppen genom lungorna och når då inte andra organ.
Forskning från Danmark tyder på att barn som bor i bostäder med förhöjda radonhalter kan löpa större risk att drabbas av akut lymfatisk leukemi (ALL) – en cancerform där vita blodceller okontrollerat delar sig i benmärgen. Dr Ole Raaschou-Nielsen vid Institutet för cancerepidemiologi i Köpenhamn studerade livslånga radonexponeringar hos 2 400 barn med cancer och cirka 6 700 friska barn.
Barn som var 15 år eller yngre och exponerats för måttliga radonnivåer visade en 21 procent högre risk att utveckla akut lymfatisk leukemi än barn som exponerats för lägre halter, enligt MedicExchange.
Raaschou-Nielsen och hans kollegor har dock inte kunnat fastställa någon biologisk mekanism bakom sambandet mellan radon och ALL. "Etiologin bakom barncancer har förblivit svår att förklara, särskilt när det gäller möjliga miljöpåverkningar", sade Dr Andrew F. Olshan vid University of North Carolina som kommentar till studien. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.
Eftersom radon varken kan ses, kännas eller lukta är mätning den enda vägen att ta reda på halterna i ditt hem. Mätningen bör ske under eldningssäsongen, eftersom halterna är som högst när huset är stängt och uppvärmt. I Sverige rekommenderar myndigheter att åtgärder vidtas om halten överstiger 200 becquerel per kubikmeter luft.
Vanliga åtgärder för att sänka radonhalten inkluderar tätningsarbete i grund och kryprum, förbättrad ventilation samt installation av en radonbrunn som suger bort gasen från marken under huset. Källorna till radon är främst marken under byggnaden, radonhaltiga byggnadsmaterial som blå betong samt i vissa fall vatten från egna brunnar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online