
Vattensanering används för att rena vatten från föroreningar som tungmetaller, överskott av näringsämnen och organiska föreningar. Genom sanering kan vattnet återanvändas för mänsklig konsumtion och dagligt bruk. Sanering används dessutom innan vatten släpps ut från industrier och kommuner, för att hindra skadliga ämnen från att spridas i miljön.
Det finns flera olika tekniker för att sanera vatten, och dessa brukar delas in i två huvudtyper: in situ och ex situ. In situ innebär att vattnet saneras direkt på platsen, medan ex situ innebär att vattnet förs bort och behandlas någon annanstans.
Fytosanering är en in situ-teknik där växter används för att ta upp föroreningar ur vattnet. Växter kan bryta ner eller fånga in föroreningar genom att filtrera ut dem och lagra dem främst i sina blad. Nackdelen med metoden är att växterna måste avlägsnas från platsen efter behandlingen – annars frigörs gifterna tillbaka till vattnet när de dör och sönderdelas.
Bioaugmentering är en form av bioremediering som använder specialiserade och utvalda mikroorganismer för att avlägsna föroreningar från vatten på plats. Bakterier och alger kan bryta ner föreningar i giftigt tillstånd och använda dem som näring för tillväxt och reproduktion. Processen omvandlar lösliga föroreningar till olöslig biomassa som därefter kan avlägsnas mekaniskt.
Att injicera ozon i grundvatten är en effektiv och kostnadseffektiv in situ-teknik. Ozon är ett kraftfullt oxidationsmedel som kemiskt reagerar med bekämpningsmedel, flyktiga organiska föreningar och andra gifter i vattnet. Vid denna metod tillförs ozonet genom att hög spänning appliceras i marken under grundvattennivån. Ozonet rör sig sedan uppåt och utåt i grundvattnet och omvandlar föroreningarna till ofarliga föreningar.
Kemisk fällning har länge använts för att avlägsna metaller som förorenar vatten. Denna ex situ-teknik bygger på en serie steg där lösta metallföreningar omvandlas till en fast, olöslig form. När metallerna har fällts ut som fasta partiklar kan de enkelt filtreras bort eller separeras genom klarning av vattnet.
Denna saneringsmetod går ut på att pumpa upp förorenat grundvatten och behandla det ovan jord. Pumpa-och-behandla är en av de mest använda ex situ-metoderna för grundvattensanering, men dess effektivitet har inte helt kunnat bevisas. Anledningen är att geologin runt grundvattnet ofta också är förorenad, vilket gör tekniken mindre verkningsfull om inte grundvattnet finns inom ett avgränsat område.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online