Kol är det vanligaste fossila bränslet i USA och driver nästan hälften av landets kraftverk. I många andra länder är kol fortfarande den viktigaste energikällan. Samtidigt växer oron för global uppvärmning, och därmed också frågan om vilka konsekvenser kolförbränningen faktiskt har. Nedan går vi igenom de viktigaste fördelarna och nackdelarna med att använda kol som energikälla.
Kol är världens största energikälla av en enkel anledning: det finns gott om det. Enligt U.S. Energy Information Administration innehåller enbart Nordamerika cirka 272 569 miljoner kortton kolreserver, vilket motsvarar ungefär 247 miljarder ton. Det gör kolet till ett stabilt och långsiktigt tillgängligt bränsle i stora delar av världen.
Kol är, liksom alla fossila bränslen, en icke förnybar resurs. Det som idag utvinns som kol började ursprungligen som dött växtmaterial som behövde miljontals år för att komprimeras till sin nuvarande form. Reserverna kan alltså så småningom ta slut, och det skulle ta ytterligare miljontals år innan nytt kol bildas naturligt.
Mycket av det kol som används idag, särskilt i USA, renas från orenheter efter brytningen, vilket minskar en del av utsläppen av svavel- och kväveoxider. Många kraftverk använder dessutom mekaniska så kallade skrubbrar som delvis avsvavlar rökgaserna innan de släpps ut i atmosfären. Ingen av dessa tekniker eliminerar dock helt, eller ens till större delen, de skadliga utsläpp som kolproduktionen medför.
När kol bränns släpps flera skadliga ämnen ut i luften, bland annat svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid, kvicksilver och partiklar. Dessa kemikalier bidrar på olika sätt till surt regn, växthuseffekten och andningsproblem hos människor. Kvicksilverförgiftning kan dessutom orsaka neurologiska skador.
Kol är världens billigaste energikälla och har varit det länge. År 2010 kostade kol i USA i genomsnitt endast 32 dollar per kortton, jämfört med 3 dollar för en enda gallon bensin. Samma år kostade det cirka 2,27 dollar att generera en miljon Btu energi genom kolförbränning, mot 13,39 dollar för flytande petroleumprodukter och 4,78 dollar för naturgas. De låga bränslekostnaderna är en viktig anledning till att kol fortfarande används i så stor skala.
Själva kolbrytningen, särskilt dagbrott, orsakar ofta omfattande skador på miljön. Utöver ingreppen i landskapet – avverkning av skog och rivning av mark – har dagbrott visat sig förorena både bäckar och hela avrinningsområden. Kolbrytning har dessutom länge kopplats samman med högt blodtryck, njursjukdom och framför allt andningssjukdomar som kolgruvelunga och emfysem. Drabbade är inte bara gruvarbetarna, utan även personer som bor i närheten av gruvorna.
Kol erbjuder två tydliga fördelar: det är rikligt förekommande och mycket billigt. Nackdelarna är dock betydande – det är en ändlig resurs, förbränningen ger farliga utsläpp och brytningen skadar både miljö och människors hälsa. Avvägningen mellan pris och hållbarhet är därför central i debatten om kolens framtid som energikälla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online