NTU (Nephelometric Turbidity Unit) är en måttenhet för turbiditet, alltså grumlighet, i ett vattenprov. Turbiditeten beskriver hur klart vattnet är. Ju högre koncentration av totalt suspenderade ämnen (TSS) vattnet innehåller, desto grumligare ser det ut. Att kunna omvandla mellan NTU och mg/ml (milligram per milliliter) är värdefullt eftersom NTU-standarden är betydligt lättare att mäta direkt i fält.
Att studera nivåerna av TSS i sjöar och vattendrag är viktigt framför allt på grund av den betydande påverkan det kan ha på fisk och deras livsmiljöer. Ett NTU-instrument mäter koncentrationen av partiklar som sväver suspenderade i vattnet, exempelvis lera, slam, plankton och olika mikroskopiska organismer. Det är dock viktigt att komma ihåg att turbiditet inte är ett direkt mått på partiklarnas massa, utan på hur ljus leds och sprids genom vattnet. Eftersom sambandet mellan vatteninnehåll och turbiditet skiljer sig åt mellan olika miljöer bör mätinstrumenten alltid kalibreras innan användning.
Generellt gäller att ju högre koncentrationen av TSS per mg/ml är i ett visst vattenprov, desto större blir dess turbiditet. Mg/ml hänger därför direkt samman med NTU, där 1 FTU motsvarar 7,5 mg/l, eller 0,0075 mg/ml, av SiO2. Världshälsoorganisationens praktiska gränsvärde för vatten som bedöms lämpligt för mänsklig konsumtion är 5 NTU, men idealt anses 1 NTU vara bäst. Vatten som synbart är lerigt kan ligga långt över detta – ofta upp till hela 100 NTU eller mer.
Det finns flera olika vedertagna metoder för att mäta NTU-värden i ett vattenprov:
Infrarödmetoden (ISO 7027): Denna metod fungerar genom att en infraröd ljusstråle passeras genom ett vattenprov i en kyvett, varefter instrumentet mäter hur mycket av ljuset som sprids av de suspenderade partiklarna.
USEPA-godkända metoden: Här riktas ett rent grönt LED-ljus in i vattnet, och ljusspridningen mäts på liknande sätt. Dessa avläsningar kan sedan användas för att bedöma det allmänna tillståndet hos ett vattendrag.
Turbiditet hindrar av naturen ljus från att tränga ner i vattnet. Ju mer ett vattendrags turbiditet ökar, desto mindre beboeligt blir det för marint liv, inklusive växter, ägg och larver. Grumligt vatten kan dessutom leda till att grundare vattensamlingar fylls med slam och lera snabbare, vilket täcker över områden som annars skulle kunna hysa vattenlevande organismer. Höga halter av suspenderade partiklar kan också skada fiskarnas gälar samt försvaga organismernas naturliga försvar mot sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online